Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.

Kursen ges som en fristående kurs och kan ingå i magisterexamen inom huvudområdet polisärt arbete.

Kursen behandlar tre teman inom områden internationellt polisarbete ur ett svenskt perspektiv. Ett tema är jämförande och behandlar svensk polis i relation till andra länder. Inom ramen för huvudområdet polisiärt arbete berörs frågor som jämställdhet, hållbarhet, likheter och skillnader i ledning, styrning och utbildning mellan svensk polis och polisväsendet i andra länder. Ett annat kursmoment handlar om internationaliseringen av kunskap inom huvudområdet polisiärt arbete. Deltagarna kommer att få öva på att kritiskt förhålla sig till vad som sker i överföringen av olika polisiära modeller mellan olika länder och kontexter. Många länder inför liknande polisiära strategier/arbetsmodeller men det saknas många gånger en kritisk diskussion och reflektion kring om en modell anpassad för förhållanden i andra (ofta USA eller Storbritannien) länder fungerar eller borde fungera i Sverige. Det tredje området handlar om hur svensk polis påverkas av internationella tendenser så som globalisering, migration och gränsöverskridande brottslighet (t.ex. narkotika, penningtvätt och människohandel). Kursmomentet behandlar de utmaningarna som internationella utvecklingsdrag medför för den svenska polisen, samt hur internationella tendenser påverkar den svenska polisens organisering och prioriteringar.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för polisens organisation och styrning, i relation till internationellt-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv, samt jämföra ledning och styrning på strategisk, indirekt och direkt nivå,
2. analysera och problematisera kunskapsbildningen inom huvudområdet polisiärt arbete internationellt,
3. kritiskt analysera hur internationella tendenser påverkar huvudområdet polisärt arbete,
4. problematisera hur kunskapsöverföring mellan olika länder fungerar och vilka konsekvenserna blir vid implementering av olika brottspreventiva modeller, och
5. kritiskt diskutera och analysera internationell samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete kring brottslighet, brottförebyggande och tillitsskapande arbete.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, förinspelat material och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål (1-5) presenteras och diskuteras kurslitteraturens teman och innehåll i föreläsningsform, vilket kan bestå av förinspelat material. För att uppnå samtliga lärandemål (1-5) diskuteras och analyseras även de ämnen som behandlats under föreläsningarna i seminarieform. Inför seminarierna arbetar studenterna självständigt med instuderingsuppgifter som sedan diskuteras i grupp vid seminarietillfällena.

Lärandemål 1–5 examineras genom individuell skriftligt uppgift som presenteras vid ett examinerande seminarium. Fokus i bedömningen av examensarbetet och den muntliga presentationen är studentens förmåga att utifrån ett internationellt-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv redogöra för och jämföra polisens organisation och styrning samt analysera och problematisera kunskapsbildningen inom polisiärt arbete och kunskapsöverföring mellan olika länder. Vidare är fokus i bedömningen studentens förmåga att kritiskt analysera och diskutera hur internationella tendenser påverkar internationell samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete kring brottslighet, brottsförebyggande och tillitsskapande arbete. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på såväl skriftlig som muntlig examination.
För väl godkänt betyg på kursen krävs förutom godkänt betyg på skriftlig och muntlig examination även väl godkänt betyg på den skriftliga examinationen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bjørgo T, Damen M, (red.) (2020) The making of a police officer: comparative perspectives on police education and recruitment. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge. 248 sidor.

Deflem M, (2002) Policing world society: historical foundations of international police cooperation. Oxford University Press. 318 sidor

Maillard J D, (2022) Comparative Policing. Milton: Taylor & Francis Group. 191 sidor

Mawby R I, (Ed.) (2013) Policing across the World: Issues for the Twenty-first Century. Routledge. 260 sidor

McDaniel J L, Stonard K E. Cox D J, (Eds.) (2019) The development of transnational policing: past, present and future. Routledge. 364 sidor

Lord V B, (1998) Swedish police selection and training: issues from a comparative perspective. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 21(2), 280-292.

Peterson A, (2010) From Great Britain to Sweden—The import of reassurance policing. Local police offices in Metropolitan Stockholm. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 11(1), 25-45.

Tatnell A A T, (2022) A Degree is Not Necessarily the Answer: A Comparative Analysis of Initial Police Learning in Scotland, Sweden, and Finland (Doctoral dissertation, University of the West of Scotland). 290 sidor

Yakhlef S, (2020) Cross-Border police collaboration: building communities of practice in the Baltic Sea area. Routledge. 166 sidor

Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.