Grundläggande behörighet.

Kursen kan normalt ingå i examensfordringarna för en examen på grundnivå.

• Delkurs 1 (6 hp): Introduktion - Design, omställning och hållbarhet.
• Delkurs 2 (3 hp): Miljöanalys och designmetoder - urbana perspektiv
• Delkurs 3 (3hp): Tjänstedesign och social innovation - teori
• Delkurs 4 (6 hp): Projekt 1 - Produkt-tjänste-system
• Delkurs 5 (9 hp): Projekt 2 - Kreativa gemenskaper och social innovation
• Delkurs 6 (3 hp): Reflektion

Kunskap och förståelse:

1. kunna redogöra för omställning utifrån sociala-, ekologiska- och ekonomiska aspekter.

2. kunna redogöra för hur designtänkande kan bidra till att skapa innovativa lösningar som stödjer samhällets omställning.

3. kunna analysera komplexa situationer och samband och ur dessa skapa synteser och lösningar.

Färdigheter och förmåga:

4. kunna konsultera externa experter och samarbeta med andra professioner och brukare.

5. kunna bruka media och enklare programvara för att dokumentera situationer samt visualisera och kommunicera idéer.

6. beroende på situation kunna utveckla förslag till lösningar som kan bidra till samhällets omställning genom att vara resurseffektiva och ofarliga för människa och miljö (teknik) eller stödja ett förändrat beteende (etik) eller lösningar där båda dessa aspekter kombineras.

7. med designmetoder och verktyg kunna arbeta fram relevanta och attraktiva designkoncept för produkter, tjänster, system mm, samt scenarier för hur dessa kan tillämpas i vardagslivet.

8. ta fram en plan för hur ett koncept eller scenario ska implementeras i verkligheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

9. kunna förhålla sig kritisk till fakta och lösningar.

10. kunna reflektera över hur kursens innehåll kan tillämpas praktiskt.

11. tillämpa kursens kunskap för att konstruktivt peka på och formulera nya möjligheter för utveckling av produkter och tjänster.

Föreläsningar, seminarier, workshops och projektarbeten. Kursen bygger på studentaktivt och projektbaserat lärande i grupp. Utöver schemalagd arbetstid förväntas studenten/gruppen arbeta självständigt med kompletterande informationssökning och kunskapsinhämtning. Studenten/gruppen förväntas också att söka kontakt och samarbete med externa parter; experter, organisationer, företag men också en intresserad allmänhet. Projekten är både fiktiva och med uppdragsgivare. Lärarna bidrar med analys- och designverktyg, processguidning och handledning.

Lärandemål 1 examineras inom delkurs 1 genom enskild skriftlig framställning.

Lärandemål 1, 2 och 5 examineras inom delkurs 2 muntligen genom ett gestaltande arbete i grupp, samt en gruppgemensam skriftlig rapport.

Lärandemål 1, 2, 3 examineras i delkurs 3 muntligen genom presentation i grupp, samt en gruppgemensam skriftlig rapport.

Lärandemål 3, 4, 5, 6 och 7 examineras i delkurs 4 genom ett gestaltande arbete i grupp, samt en gruppgemensam skriftlig rapport.

Lärandemål 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 examineras i delkurs 5 genom ett gestaltande arbete i grupp, samt en gruppgemensam skriftlig rapport.

Lärandemål 9, 10 och 11 examineras inom delkurs 6 genom enskild reflekterande rapport.

Obligatorisk närvaro gäller vid presentationer och diskussioner av gruppernas arbete.

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänd på samtliga delkurser, aktivt deltagande vid kursens examinerande gruppredovisningar, samt att ge konstruktiv kritik på andra gruppers arbete.

För betyget väl godkänd krävs väl godkänd på kursens enskilda skriftliga framställning och den enskilda reflekterande rapporten, samt väl godkänd i minst ett gestaltande arbete i grupp med skriftlig rapport, aktivt deltagande vid kursens examinerande gruppredovisningar, samt att ge konstruktiv kritik på andra gruppers arbete.

Tre examinationstillfällen erbjuds under den termin kursen ges eller i nära anslutning till den aktuella terminen. Studenter som inte har avslutat kursen har möjlighet att delta i examinationer när kursen ges igen. I dessa fall gäller litteratur och examinationsuppgifter som är giltiga för kursen under det tillfälle när examinationen genomförs.

Särskilda omständigheter gäller för kurser med produktionsuppgifter eller redovisning av grupparbeten, eftersom bedömningen är beroende av att studenten deltar i specifika projekt under givna tidsperioder. Den specifika uppgiften kan komma att anpassas vid omexamination eftersom den inte kan utföras på samma sätt som vid den ordinarie examinationen.

• Agnafors, Marcus & Levinsson, Magnus (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups.
• Jonstad, David (2012). Kollaps: livet vid civilisationens slut. Stockholm: Ordfront.
• Manzini, Ezio (2015). Design, when everybody designs: an introduction to design for social innovation. Cambridge, Mass.: The MIT Press.
• Thackara, John (2015). How to thrive in the next economy: designing tomorrow's world today. London: Thames and Hudson

Övrig litteratur i urval:

• Buchanan, Richard (1992). ”Wicked Problems in Design Thinking”. Design Issues, Cambridge, Mass.: The MIT Press. (http://web.mit.edu/jrankin/www/engin_as_lib_art/Design_thinking.pdf)
• Buwert, Peter (2015). ”An/Aesth/Ethics: the ethical potential of design”. Artifact, 3(3). doi:10.14434/artifact.v3i3.3960/art.3.3.4.1_1. (https://scholarworks.iu.edu/journals/index.php/artifact/article/view/3960/26342)
• Ehn, Pelle, Nilsson, Elisabet M. & Topgaard, Richard (red.) (2014). Making futures: marginal notes on innovation, design, and democracy. Cambridge, Mass.: The MIT Press.(Prolog hämtas från: https://mitpress.mit.edu/books/making-futures).
• Hagbert, Pernilla, Wangel, Josefin., & Broms, Loove. 1977. (2020). “Exploring the Potential for Just Urban Transformations in Light of Eco-Modernist Imaginaries of Sustainability”. Urban Planning, 5(4), 204–216. https://doi.org/10.17645/up.v5i4.3302.
• Illich, Ivan (1973). Tools for conviviality. London. (http://www.mom.arq.ufmg.br/mom/arq_interface/3a_aula/illich_tools_for_conviviality.pdf)
• Irwin, Terry, Kossoff, Gideon & Tonkinwise, Cameron (2015). Transition Design Provocation, Design Philosophy Papers, 13:1, 3-11, doi: 10.1080/14487136.2015.1085688. (http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14487136.2015.1085688)
• Khan, Jamil, Hildingsson, Roger and Garting, Lisa (2020). “Sustainable welfare in Swedish cities : Challenges of eco-social integration in urban sustainability governance”,Sustainability (Switzerland) BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate, 12(1), pp. 1–17. doi:10.3390/su12010383.
• Kostakis, V., Roos, A. and Bauwens, M. (2016) “Towards a political ecology of the digital economy: Socio-environmental implications of two competing value models”,Environmental Innovation & Societal Transitions, 18, pp. 82–100. doi:10.1016/j.eist.2015.08.002. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2210422415300150)
• Markussen, Thomas (2013) “The Disruptive Aesthetics of Design Activism: Enacting Design Between Art and Politics”,Design Issues, 29(1), pp. 38–50. The MIT Press. (http://www.mitpressjournals.org/doi/pdf/10.1162/DESI_a_00195)
• Parker, Peter and Schmidt, Staffan (2017). “Enabling urban commons”, CoDesign - International Journal of CoCreation in Design and the Arts, 13(3), pp. 202–213. doi:10.1080/15710882.2017.1355000.
• Thorpe, Ann (2008). Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi, kultur. Stockholm: Raster.
• Winner, Langdon (1980). “Do Artifacts Have Politics?”, Daedalus, 109(1), pp. 121–136.
• Wolfram, Marc and Kienesberger, Miriam (2023). “Gender in sustainability transition studies: Concepts, blind spots and future orientations”,Environmental Innovation and Societal Transitions, 46. doi:10.1016/j.eist.2022.100686.
• WWF (2017). ”WWF Earth Hour. Tillsammans för klimatet” (Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen, Butiken). http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.