Behörighetskrav

Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap eller juridik, med ett självständigt examensarbete om 15hp.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ges som en fristående kurs och kan ingå i magisterexamen inom huvudområdet polisärt arbete.

Innehåll

Kursens syfte är att kursdeltagarna ska förvärva fördjupade kunskaper om maktförhållanden och maktutövning inom huvudområdet polisiärt arbete. Makt som dominans, makt som prioritering/fördelning och makt som diskursiv (norm) ordning analyseras och diskuteras. Kursen syftar till att öka deltagarnas förmåga att resonera och analysera kring olika uttryck för makt som våld, privilegier, tolknings- och kunskapsföreträde och handlingsutrymme. Kursen utforskar även etiska frågor i relation till rättvist bemötande samt pedagogiska och kommunikativa teorier och modeller för att hantera maktrelationer inom huvudområdet polisärt arbete. Kursens mål är att deltagarna ska få verktyg att utforska relationer mellan makt och vilka konsekvenser dessa får i arbetsvardagen och i samhället.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1. kritiskt analysera och reflektera över maktutövningens komplexitet och konsekvenser inom huvudområdet polisiärt arbete, med hänsyn till relevanta teorier om makt,
2. analysera och jämföra olika perspektiv på maktutövning inom huvudområdet polisiärt arbete, inklusive perspektiv från olika samhällsgrupper i relation till kön, etnicitet, sexualitet och andra strukturer,
3. analysera och reflektera över komplexa etiska dilemman och beslutsfattande inom huvudområdet polisiärt arbete med hänsyn till relevanta etiska teorier och principer, och
4. kritiskt granska och diskutera pedagogiska metoder och strategier som främjar medvetenhet om maktrelationer samt etisk och rättvis maktutövning inom huvudområdet polisiärt arbete

Arbetsformer

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, förinspelat material och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål (1-4) presenteras och diskuteras kurslitteraturens teman och innehåll i föreläsningsform, vilket kan bestå av förinspelat material. För att uppnå samtliga lärandemål (1-4) diskuteras och analyseras även de ämnen som behandlats under föreläsningarna i seminarieform. Inför seminarierna arbetar studenterna självständigt med instuderingsuppgifter i form av exempelvis observationer som sedan diskuteras i grupp vid seminarietillfällena.

Bedömningsformer

Lärandemål 1–4 examineras genom individuell skriftligt uppgift som presenteras vid ett examinerande seminarium. Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften och den muntliga presentationen är studentens förmåga att utifrån kurslitteraturen kritiskt analysera och reflektera över olika perspektiv på maktutövning inom huvudområdet polisiärt arbete, analysera etiska dilemman och diskutera pedagogiska metoder och dess konsekvenser för rättvis maktutövning. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på såväl skriftlig som muntlig examination.

För väl godkänt betyg på kursen krävs förutom godkänt betyg på skriftlig och muntlig examination även väl godkänt betyg på den skriftliga examinationen.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur

Börjesson M, Rehn A, (2022) Makt. Stockholm: Liber (128 sidor).

Granér R, Wieslander M, (2022) Etiska perspektiv på polisarbete. Lund: Studentlitteratur (284 sidor)

Lerwall L, (red) (2022) Makt, myndighet, människa – En lärobok i speciell förvaltningsrätt (5:e upplagan). Uppsala: Iustus förlag AB. (332 sidor)

Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.