Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: UV216A-Didaktik och undervisning i förskola.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i förskollärarexamen.

Innehåll

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om literacy och barns språkutveckling i relation till förskolans utbildning och undervisning.

Delkurser

Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling, 7,5 hp

Delkursen behandlar ämneskunskaper inom språkutveckling samt det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv. Studenten identifierar literacyhändelser i förskolan vilka utgör grund för analys med hjälp av kursens centrala begrepp. Vidare diskuteras och problematiseras förutsättningar för barns lek och lärande i relation till literacy. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning, 7,5 hp

Delkursen behandlar barns möjlighet och rättighet att utveckla, använda och skapa språk i förskolans utbildning och undervisning vilket problematiseras ur ett normkritiskt perspektiv. Med utgångspunkt i poststrukturell teori planerar, genomför, analyserar och värderar studenten undervisning i form av språkutvecklande aktiviteter, där såväl skapandet av språkrika miljöer som multimodala former för språkande beaktas. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Lärandemål

Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. identifiera och analysera literacyhändelser i förskolan med stöd i kunskaper om barns språkutveckling, läs- och skrivinlärning samt flerspråkighet,
2. diskutera lekens betydelse för barns språkande.

Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. genomföra, analysera och värdera språkutvecklande undervisning med utgångspunkt i poststrukturell teori,
2. problematisera språkutvecklande undervisning utifrån ett normkritiskt perspektiv.

Arbetsformer

Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling, 7,5 hp

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning, 7,5 hp

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Bedömningsformer

Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling, 7,5 hp

Samtliga lärandemål examineras genom skriftlig examination. Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning, 7,5 hp

Samtliga lärandemål examineras genom muntlig presentation. Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (s. 9-44, 83-92) (44 s)

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 17-28, 57-124, 215-238) (91 s)

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-65) (50 s) (tillgänglig på internet)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 27-112) (85 s)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (s. 31-43, 177-200) (35 s) (tillgänglig på internet)

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s) (tillgänglig på internet)

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (s. 9-109) (100 s)

Norling, Martina; Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 9-99) (90 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart

Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 77-100, 151-192) (64 s)

Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s)

Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s)

Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 64-83, 323-344) (40 s)

Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (s. 49-58) (10 s) (tillgänglig på internet)

Nilsson, Monica; Lecusay, Robert; Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s) (tillgänglig på internet)

Norling, Martina & Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 41-53, 127-178) (63 s)

Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - en historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, Vol. 7, No 2, (s. 1-14) (14 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 229-297) (68 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.