Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare i grundskolan eller gymnasieskolan utan behörighetsgivande examen, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna,

Kursen består av två delkurser.

Delkurs 1 (5 hp) ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Vidare belyses kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Dessa studier leder vidare in i en fördjupad analys av rollen som lärare i svenska som andraspråk i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

Delkurs 2 (10 hp) ägnas vidare åt behandling av det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) ur ett andraspråksperspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera elevers muntliga och skriftliga produktion i ämnet svenska som andraspråk för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling. Under kursen behandlas och diskuteras även grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.

Delkurs 1

Efter avslutad kurs ska studenten

• redogöra för, diskutera och problematisera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av flerspråkighet (1)
• diskutera och ta ställning till hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling (2)

Delkurs 2

Efter avslutad kurs ska studenten

• med grundläggande begrepp och ur ett tvärspråkligt perspektiv beskriva det svenska språksystemet (3)
• med stöd i sin kunskap om det svenska språksystemet analysera och bedöma andraspråkselevers språkproduktion samt föreslå hur stödet för dennes fortsatta språkutveckling kan utformas (4)

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Delkurs 1 – 5 hp examineras genom ett muntligt seminarium och en skriftlig salstentamen. I denna examination bedöms lärandemål 1 och 2.

Delkurs 2 – 10 hp - examineras i två delar. En skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 3. En skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013), Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.)Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)

Bunar, Nihad (red) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur (250 s)

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling (2017). Skolverket (80 s.) https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start

Cummins, Jim (2017),Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s)

Elmeroth, Elisabeth (2017),Möte med andraspråkselever. Lund. Studentlitteratur (169 s.)

Enström, Ingegerd (2016),Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Lund: Studentlitteratur AB: Lund (216 s)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Övningsbok. Lund: Studentlitteratur AB: Lund (i samråd med lärare)

Flyman Mattsson, Anna (2017),Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (200 s)

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (18 s.)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016),Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4-6) (115 s)

Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.),Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) Tillgängliga via internet

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s.)

Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken. Svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (96 s)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s) Tillgänglig via internet.

Thorén, Bosse (2014). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Stockholm: Vulkan (116 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.