Grundläggande behörighet
och
Förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning,
och
Idrott och hälsa 1 + Matematik 2a /2b / 2c + Naturkunskap 2 alternativt Biologi 1 + Fysik 1a / 1b1 + 1b2 + Kemi 1

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för idrottens praktiker och logiker ur ett samhällsperspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper om didaktikens centrala begrepp, med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska dessutom utveckla kunskaper om lekteori och idrottslära med särskilt fokus på friluftsform och att orientera sig i omgivningen samt dansform och bollspelsform. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla sina kunskaper om hälsa och folkhälsa i relation till skolämnet idrott och hälsa.

Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskap om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper i grundläggande motorik, kroppsligt lärande och förmåga att analysera funktionella rörelsemönster i olika rörelseaktiviteter. Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar förståelse för gymnastik och skridsko och hur lärandesituationer iscensätts och dokumenteras liksom säkerhetsaspekter och progression i samband med undervisning i idrott och hälsa.

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Delkursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller och aktuella styrdokument, med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa, diskuteras. I kursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta samt bollspelsform och dansform. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I kursen behandlas hälsa och folkhälsa ur ett brett perspektiv. I detta ingår att granska läromedel i relation till skolans styrdokument i idrott och hälsa. Studenterna arbetar med att didaktiskt planera ett tema inom hälsoområdet.

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp:

I delkursen studeras människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur olika krafter påverkar kroppen samt människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Vidare bearbetas ergonomi samt behandling och förebyggande av skador. Motorisk utveckling och kroppsligt lärande behandlas och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Gymnastik och skridsko tillämpas, lärandesituationer iscensätts, filmas, analyseras och diskuteras varvid metodisk progression och säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa belyses.

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• redogöra för olika förklaringsmodeller relaterade till idrott, rörelse, fysisk aktivitet och hälsa ur ett samhällsperspektiv
• identifiera och redogöra för egna skol- och idrottserfarenheter samt diskutera dessa i relation till lärarprofessionen och ett vetenskapligt förhållningssätt
• redogöra för lekteorier och didaktikens centrala frågor i ämnet idrott och hälsa, i relation till aktuella styrdokument
• självständigt kunna leda och utföra idrottslära i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta, bollspelsform och dansform
• redogöra för och problematisera vetenskapliga perspektiv på hälsa och folkhälsa
• värdera och kritiskt granska läromedel i hälsa samt utifrån detta didaktiskt planera ett tema inom hälsoområdet

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• med fokus på rörelseapparaten beskriva och redogöra för människokroppens byggnad och funktion, hur krafter påverkar kroppen samt analysera funktionella rörelsemönster
• på ett grundläggande sätt behandla och förebygga skador samt redogöra för och planera ergonomi i relation till skolämnet idrott och hälsa
• redogöra för och kontrastera olika teoretiska perspektiv på motorisk utveckling och kroppsligt lärande samt observera och iscensätta lärandesituationer för motorisk utveckling.
• planera, organisera och genomföra lärandesituationer i idrottslärans former gymnastik och skridsko med utgångspunkt i motorisk utveckling och kroppsligt lärande samt analysera och kommunicera metodisk progression med digital teknik.
• redogöra för säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, portfolio, teamaktiviteter och föreläsningar.

Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Prov 1: Skriftlig individuell tentamen, 5 hp (Individual Written Report, 5 credits). I detta prov bedöms lärandemål 1-3.

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 7 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 7 credits). I detta prov bedöms lärandemål 4.

Prov 3: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 3 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Prov 4: Skriftlig salstentamen 6 hp (Written Sit in Examination 6 credits)
I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2

Prov 5: Skriftlig salstentamen och seminarium 4 hp (Written Sit in Examination and Seminar 4 credits).
I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 6: Skriftligt arbete och laboration 5 hp. (Paper and Laboration 5 credits) I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs Lärare i idrott och hälsa:

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Malmö: Holmbergs. (s. 16-24, 25-35, 36-46, 92-115)(51 s.). Tillgänglig på internet.

Adamsson, Lena (2017). Undervisning på vetenskaplig grund. I Vetenskap och beprövad erfarenhet Skola. Lunds universitet. (pdf) (s.19-27) Tillgänglig på internet.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3) (67 s.) (kap. 1-5) (85s.) Finns som pdf på kurssidan.

Bergenfeldt Fabri, Anna (2019). Hälsoarbete i rörelse: ett aktionsforskningsprojekt inom etableringsreformens samhälls- och hälsoinformation. Diss. Malmö: Malmö universitet (Kap: 1, 3). (24 s.) Tillgänglig på internet.

Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. (Första upplagan). Stockholm: Liber (231 s.).

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber (s. 175-202, 256-257, 263-268)(94 s.)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap. 2) (26 s.). Tillgänglig på internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 3)(53 s.)

Folkhälsomyndigheten (2018). Folkhälsans utveckling, årsrapport 2018. (22 s.). Tillgänglig på internet.

Halling, Anders, Andersen, Bjarne, Skov Agergarard, Charlotte. & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s. 35-85)

Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.) (2007). Nature firs outdoor life the Friluftsliv way. Toronto (Ont.): Dundurn. (kap. 4, 5, 8) (28 s.). Tillgänglig på internet

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5) (40 s.)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (s.15-39)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (kap. 1, 2, 4, 7, 8,) (131 s.)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1-4, 7-10, 12) (131 s.)

Londos, Mikael. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid (Doctoral dissertation). Malmö: Malmö högskola. (s. 216-219) Tillgänglig på Internet.

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7).(2 s.) Tillgänglig på internet

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket.(kap. 3 och 9) (38 s.). Tillgänglig på internet.

Sandell, Klas, Arnegård Johan & Backman, Erik. (2011).  Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld.  Studentlitteratur. (Kap 1, 3) (32 s.)

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan (LGR22). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Kursplan i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket (7s.). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011). Ämnesplaner och kursplaner för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig via internet

SOU 2017: 47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Elanders Sverige AB. (s. 29-110). Tillgänglig via internet.

Wehlin, Anita (2007). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100 s.

Delkurs Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar:

Behnke, Robert S. (2015). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. 2., [utök.] uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker (320 s)

Elbæk, Lars (2010). Læring ved Intervention med Digitale Værktøjer i Idrætslæreruddannelsen. Der er ikke noget så teoretisk som en udfordret praksis. Diss. Odense, Syddansk Universitet (kap. 1 och 2)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s.)

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen (s 11-90 och 191-198) (86 s.)

Karlsson, Jon. m.fl. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker, Idrottens förlag. (kap. 1-3). (55 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber (304 s)

McMorris, Terry (2014). Acquisition and performance of sports skills. Second edition. Chichester: Wiley-Blackwell. (kap. 1, 7, 8, 9) (150 s) Tillgänglig på internet.

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (kap. 2) (17 s)

Svenska gymnastikförbundet (2015). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska gymnastikförbundet (82 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon Publication (150 s)

Kompendier och artiklar (ca 100 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.