Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursens syfte är att studenten ska utveckla förståelse av miljöbalkens betydelse för samhällsplaneringen och kopplingarna mellan miljöbalken, plan- och bygglagen och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om de rättsliga regler som styr planprocessen samt förståelse av de rättsliga konflikter som kan uppstå mellan kommun, markexploatörer och andra intressenter.

Kursen ger en introduktion till miljö- och planlagstiftningen och grundläggande kunskaper om svensk miljörätt. Studenten ska få en inblick i EU:s miljörätt samt förståelse av dess betydelse för den svenska miljörätten. Kursen ska även behandla kommunallagens krav på att kunna förmedla information och råd till personer som saknar specialkunskaper inom kursens områden.

Kursen omfattar

• plan- och bygglagstiftningens respektive miljörättens strukturer, metoder samt grundläggande principer och begrepp
• miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler
• de för plan- och bygglagstiftningen relevanta reglerna om hushållning och riksintressen, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar
• regler om miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och förorenade områden med därtill hörande skyldighet till avhjälpande
• art- och områdesskydd, allemansrätten, avfallshantering
• planprocessen, dvs upprättande av detaljplanen, genomförandeprocessen och överklagandeprocessen
• utformningen av planhandlingar med planbestämmelser och tolkning av dessa samt miljöbalkens betydelse i detaljplaneprocessen
• gemensamma anordningar för gata, vatten och avlopp
• nyttjanderätter / servitut

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. använda grundläggande juridiska begrepp inom kursens områden samt redogöra för de rättsliga ramverk som har bäring på miljöområdet och fysisk planering
2. översiktligt redogöra för sambandet mellan den svenska miljörätten och EU:s miljörätt
3. redogöra för hur rättsregler i miljöbalken, plan- och bygglagen tillämpas inom planprocessens ramar samt förklara olika intressenters rättsliga möjligheter inom dessa ramar
4. samla in information om och visa kunskap om tillämpning av adekvata rättsregler i specifika planeringssituationer
5. förklara rättsliga dilemman inom ramen för en planeringssituation samt föreslå och värdera lösningar på juridiska frågeställningar inom miljöområdet och fysisk planering

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av föreläsningar, seminarieövningar och kollegial respons. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare, och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar ett kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursens samtliga lärandemål examineras genom en individuell skriftlig examination 7,5 hp (UV)

Krav för godkänd: Godkänd skriftlig examination (7,5 hp)

Krav för väl godkänd: Väl godkänd skriftlig examination (7,5 hp)

• Adolfsson, K. & Boberg, S. (senaste upplagan). Detaljplanehandboken: handbok för detaljplanering enligt plan- och bygglagen, PBL. Norstedts Juridik, Stockholm.
• Ebbesson, J. (senaste upplagan). Miljörätt. Iustus Förlag, Uppsala.

Övrigt material, inklusive böcker och artiklar, tillhandahålles elektroniskt.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.