1. Kandidatexamen inom kemi, biokemi, biomedicinsk teknik, biomedicinsk laboratorievetenskap eller andra naturvetenskapliga, medicinska, tekniska eller ingenjörsvetenskapliga områden av relevans för utbildningens för utbildningens mål och innehåll och som innehåller minst 15 hp kemi och/eller biokemi.

2. Engelska B, engelska 6 i svensk gymnasieutbildning eller motsvarande.

Kursen ges andra terminen på mastersprogrammet biomedicinsk ytvetenskap och ingår i examensfordringarna för masterexamen i biomedicinsk ytvetenskap.

Kursens syfte är att studenten utvecklar teoretiskt förståelse för hur begreppen nanoteknologi och molekylärbiologi integreras inom biomedicinsk ytvetenskap.

I kursen behandlas nya utvecklingar inom nanoteknologi och molekylärbiologi. Vidare belyses hur kunskaper inom kolloid och ytkemi används för att producera och styra egenskaper hos nanopartiklar. I kursen diskuteras även hur levande celler och cellulära strukturer interagerar med nanopartiklar. Dessutom diskuteras teknologier som bygger på nanoteknik och som används för reglering på molekylär och högre nivåer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara begreppen nanoteknologi och nanovetenskap och varför dessa är viktiga för utvecklingen av biomedicinsk ytvetenskap,
2. redogöra för nanoteknologins interdisciplinära natur genom exempel från biologi, medicin, kemi och fysik,
3. värdera olika teknologier som tillämpas för framställning och analys av nanostrukturer, samt de fenomen som definierar interaktionen mellan nanopartiklar och biologiska och artificiella gränsytor,
4. analysera hur molekylärbiologiska metoder tillämpas inom nanoteknologi,
5. välja adekvata molekylärbiologiska metoder och applicera dem för att karakterisera inverkan av nanostrukturer på biologiska system, och
6. diskutera etiska frågor gällande nanobioteknologi och nanomedicin.

Lärandeformer baserade på induktion och principer för aktivt lärande, kritiskt tänkande och problemlösning utgör centrala delar av kursen för att uppnå lärandemålen 1-6. För att uppnå lärandemålen 1, 2, 3 (delar av) och 6 används föreläsningar, seminarier och självständiga litteraturstudier där studenternas förberedelser av seminariepresentationer ingår i kursen. Självständigt laborationsarbete med skriftlig redovisning används för att uppnå lärandemålen 3 (delar av), 4 och 5. Webbaserad rapportering används i kursen.

Lärandemålen 1-6 examineras genom individuella muntliga och skriftliga rapporter, seminariepresentationer, godkänd examinationsuppgift samt skriftliga laborationsrapporter.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Cao, G. (2011)Nanostructures and Nanomaterials: Synthesis, Properties, and Applications. Singapore: World Scientific Publishing Co Pte Ltd, pp. 600.

Vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.