Grundläggande behörighet

Inget huvudområde

G1N

Kursen syftar till att studenten skall utveckla kunskaper om de yngsta barnens meningsskapande, utveckling och lärande i förskolan. Vidare syftar kursen till att introducera studenterna till dokumentation.

Kursen behandlar teori, forskning och metodik med inriktning mot de yngsta barnen i förskolan. I kursen diskuteras lek, omsorg och barns utveckling i förhållande till förskoleverksamhetens uppdrag och utformning. Dokumentation som process belyses, diskuteras och prövas under kursens gång.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera och värdera forskning och teori avseende de yngsta barnens utveckling och lärande
2. reflektera, analysera och dra slutsatser om verksamhetens utformning utifrån en dokumentation av barngrupp
3. planera pedagogisk verksamhet och resonera kring hur denna kan genomföras och utvärderas för att utvecklas

Kursen är nätbaserad och uppbyggd kring digitala läranderesurser där bland annat litteratur och egen dokumentation behandlas.

Prov 1: Skriftlig examination (Written Exam), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Skriftlig examination (Written Exam), 7,5 hp. I detta examineras lärandemål 2 och 3.
För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på båda kursens prov.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2023). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 2 uppl. Stockholm: Natur & Kultur. (Inledning; kap. 1–3; 5–7; 10) (204 s.)

Drugli, May Britt & Lekhal, Ratib (2020). Att rusta barn för livet – Förskolans arbete för barns positiva utveckling. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-14) (113 s.)

Edlund, Lena (2019). De yngsta barnen och läroplanen. 2. Uppl. Stockholm: Lärarförlaget (174 s.)

Eriksson Bergström, Sofia (2017). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Stockholm: Liber (157 s.)

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola: multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping (tillgänglig på Internet) (137 s.)

Larsson Samoladas, Emilia & Bäversten, Moa (2021). Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta. Stockholm: Lärarförlaget (194 s.)

Linder, Linda (red.) (2021). Pedagogisk miljö i tanke och handling. 2 uppl. Stockholm: Lärarförlaget (Inledning; kap. 1–3; 6–9) (148 s.)

Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på Internet) (16 s.)

Løkken, Gunvor (2008). Toddlarkultur: om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur (136 s.)

Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (2017).  Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek . Stockholm: Liber (280 s.)

Riddarsporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & kultur (281 s.)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.