Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen ingår som obligatorisk kurs i magister/masterprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupad kunskap om vetenskapsteori och samhällsvetenskaplig metod, särskilt metoder för vetenskaplig kunskapsproduktion inom socialt arbete, forskningsetiska överväganden samt modeller och metoder för vetenskaplig kunskapsproduktion inom socialt arbete.

Kursen behandlar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och betydelsen av vetenskapsteori och forskningsprocessens metodologiska förankring. Val av problemställning, forskningsdesign och olika forskningsmetoder samt tillämpning av databearbetning diskuteras. Vidare behandlas kvalitativa- och kvantitativa forskningsansatser vilket innefattar såväl beskrivande som analyserande tillvägagångssätt samt kritisk granskning av metodernas förtjänster och begränsningar.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. analysera olika vetenskapsteoretiska synsätt och deras relevans för kunskapsproduktion inom socialt arbete,
2. beskriva samt motivera användningen av olika urvalsmetoder, datainsamlingsmetoder och analysmetoder inom den kvalitativa respektive kvantitativa forskningstraditionen,
3. tolka och dra slutsatser utifrån olika typer av kvantitativa och kvalitativa empiriska data, och
4. värdera och kritiskt reflektera över etiska förhållningssätt i relation till olika forskningsmetoder genom hela forskningsproces

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier och gruppövningar knutna till respektive lärandemål 1-4. Kursen är indelad i två teman där det ena handlar om kvantitativa metoder och det andra om kvalitativa metoder. Examinationsgrundande seminarier i kursen är obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras genom individuell skriftlig tentamen, en för kvantitativ metod och en för kvalitativ metod, där studentens kunskap i vetenskapsteori och kvalitativa respektive kvantitativa metoder prövas. Respektive tentamensuppgift redovisas skriftligt och muntligt på seminarier. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga till ett kritiskt förhållningssätt som ställer krav på studentens självständiga reflektioner och analyser. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För godkänt på kursen krävs godkänt på de individuella skriftliga uppgifterna samt aktivt deltagande, med fokus på analys och reflektion, vid obligatoriska moment. För väl godkänt på kursen krävs väl godkänt på de individuella skriftliga uppgifterna och aktivt deltagande vid obligatoriska moment. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompletteras enligt beslut av examinator.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Alvesson M, Deetz S (2022). Kritisk samhällsvetenskaplig metod (Andra upplagan.). Lund: Studentlitteratur. 308 s.

Becker H. S. (2008) Tricks of the trade?: yrkesknep för samhällsvetare (1. uppl.). Stockholm: Liber. 246 s.

Booth W C, Colomb G G, Williams J M, Bizup J, Fitzgerald W T, (2019) Forskning och skrivande?: konsten att skriva enkelt och effektivt (Andra upplagan.). Lund: Studentlitteratur AB.

Edling C, Hedström P, (2003) Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur. 205 s.

Thomassen M, (2007) Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups. 234 s.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 84 s.

Tillkommer vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 250 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.