Kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 hp.

Kursen ingår i huvudområdet Byggd miljö på nivå 91-120hp och kan ingå i examensfordringarna för magisterexamen i Byggd miljö

Med samhällsplaneringens ökade krav på hållbar omställning står både planering, byggande och fördelning av bostäder i centrum. Återbruk, klimatneutralitet och energieffektivisering, men också digitalisering och utveckling av tjänster kopplat till boendet är frågor som påverkar individer såväl som stads- och samhällsutveckling. Samtidigt präglas städerna av segregation och fördelningen av bostäder mellan olika socioekonomiska grupper tenderar att bli alltmer ojämlik.

Kursen belyser frågor om vad bostaden och boendet betyder för individen, hur bostäder distribueras till olika grupper i samhället samt fördelningen mellan det offentligas och marknadens roll i bostadsförsörjning. Bostadens och boendets sociala, ekonomiska och politiska villkor behandlas utifrån teoretiska och empiriska perspektiv. Kursen täcker ett spektrum av bostads- och boendefrågor med tonvikt på orsaker till och effekter av de utmaningar som finns inom bostadsförsörjning i Sverige såväl som internationellt.

Kursen syftar till att studenten utvecklar sina kunskaper om forskningsfältet boende och bostad, utvecklar sin förståelse för aktuella tendenser och utmaningar i den svenska bostadsförsörjningen samt utvecklar sin förmåga och färdighet att kritiskt värdera kunskap när det gäller bostadsfrågor.

Kursen är indelad i två teman:

1. Planering och bostadsförsörjning som samhällsfunktion.

I detta tema analyseras bostadsfrågan utifrån ett samhällsperspektiv. Historiska målsättningar i politik, regelverk och olika intressen gällande upplåtelseformer, funktion och utformning av bostäder i Sverige och internationellt sätts upp i relation till dagens situation på bostadsmarknaden. Bostadens mätbara och omätbara värden relateras till välbefinnande, trygghet och hemkänsla. Bostadsfrågan kopplas också samman med frågor kring mobilitet och fysisk och social infrastruktur.

2. Hållbar bostadsförsörjning i omvandling.

Detta tema belyser boendefrågan utifrån ett perspektiv på hållbar omställning. Teorier om tillgänglighet, rättigheter, ojämlikhet och segregation tillämpas på boendets förändrade position i stads- och samhällsutveckling och de sociala konsekvenserna av ojämlik bostadsförsörjning diskuteras. Bostadsfrågan belyses också i ett större geografiskt sammanhang där globala trender kring omvandling i sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar diskuteras. Här behandlas även sociala rörelser och gräsrotsorganisationer som motsätter sig trender på de internationella bostadsmarknaderna. Temat blickar också framåt genom att belysa nya fenomen inom bostadsfrågan.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. Redogöra för de stora dragen i förändringar av bostadspolitik och bostadsplanering under efterkrigstiden (1945- ) i Sverige.

2. Diskutera bostadsfrågan som samhällsutmaning nationellt och globalt avseende frågor om jämlik tillgång, segregation och rättigheter.

3. Baserat på kurslitteratur och föreläsningar kritiskt och systematiskt, individuellt analysera en boende- eller bostadsfråga i skrift.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, litteraturseminarier, uppsatsskrivande samt handledning av uppsats.

Muntligt och skriftligt deltagande i litteraturseminarier (3 hp) (UG) (lärandemål 1,2). Frånvaro kompletteras med skriftlig uppgift.

Individuell uppsats (4,5 hp) (UV) (lärandemål 2,3)

Individuell bedömning sker för samtliga lärandemål.

För godkänt betyg på hela kursen krävs att samtliga examinationer är godkända. För betyget väl godkänt på hela kursen krävs dessutom väl godkänt på Individuell uppsats.

Clark, W.A.V. (senaste upplagan). Advanced Introduction to Housing Studies. Edward Elgar Publishing. E-bok.

Grander, M. & Bengtsson, B. (senaste upplagan). Bostadsfrågan som politik och intressekamp.

Listerborn, C. (2018). Bostadsojämlikhet. Röster från bostadsnöden. Premiss förlag.

Övrigt material tillhandahålles elektroniskt.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.