Grundnivå
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6 eller motsvarande
Inget huvudområde
GXX / Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Kursen ingår inte i något huvudområde.
Denna kurs ger en introduktion till hur sambanden mellan ekonomisk verksamhet och urbana rumsliga strukturer studeras och förstås i ekonomisk teori. I kursen behandlas hur stadsutveckling, markanvändning och lokalisering av olika typer av verksamheter påverkas av ekonomiska aktiviteter och faktorer. I kursen utvecklar studenterna kunskaper i grundläggande ekonomisk teori som är relevant för att förstå verksamhetslokalisering, kluster och agglomerationsmönster inom städer och regioner, och använda digitala verktyg och geografiska analysmetoder för att studera och förstå dessa mönster. Kursen behandlar även vilken roll bostäder, transport, arbetsmarknader och markvärden spelar för urban och regional tillväxt och utveckling. I kursen undersöks även relationen mellan ekonomiska mekanismer och hållbar utveckling, exempelvis hur ekonomiska faktorer påverkar stadsutbredning och stadsförtätning. Även hur aktörers beslutsfattande förhåller sig till ekonomiska processer och aktiviteter, t.ex. hur negativa externa effekter som föroreningar, trafikstockningar och brottslighet mildras, behandlas. Kursen inbegriper även att studenter utvecklar färdigheter att föreslå och presentera planeringsåtgärder för tätorter med avseende byggande, infrastruktur, kommersiella zoner, logistiktjänster etc. samt argumentera för sina förslag med beaktande av miljömässig och social hållbarhet samt jämlikhet och digitalisering.
Efter att ha genomfört kursen ska studenten kunna:
- förklara och kritiskt bedöma urban-ekonomiska teorier och modeller samt grundläggande begrepp som används inom urban-ekonomisk teori,
- förklara och analysera betydelsen av olika ekonomiska faktorer och processer relaterade till lokaliseringsmönster, kluster, agglomerationer, markanvändning, transporter, bostäder samt stadsutveckling och regionalutveckling
- bedöma externa effekter av stadsaktiviteter, såsom föroreningar, trängsel, segregation eller brottslighet, samt förstå vilken roll olika intressenter spelar för skapande av externa effekter, samt föreslå lösningar för att hantera externa effekter
- föreslå, analysera och utvärdera olika planeringsåtgärder och policyer rörande bostäder, kommersiell eller industriell markanvändning etc., samt använda geografiska data och tillämpa relevanta urban-ekonomiska teorier för att analysera åtgärderna,
- kritiskt diskutera och reflektera över ekonomiska faktorers betydelse för olika typer av aktörers beslutsfattande i urban- och regionalekonomiska sammanhang med beaktande av miljömässig och social hållbarhet samt jämlikhet och digitalisering.
Föreläsningar, seminarier, individuell skrivuppgift, muntlig presentation samt självstudier.
- Individuell examination (5 hp) (UA) (bedömer lärandemål: 1, 2, och 3)
- Projekt i grupp (2,5 hp) (UG) (bedömer lärandemål: 3, 4 och 5)
Individuell bedömning sker för samtliga lärandemål.
För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget (G/E) godkänt i varje examination. Kursbetyget bestäms av betyget på den individuella examinationen.
- Browne M. et al. (senaste versionen). Urban Logistics. KoganPage, London.
- Dixit, A. (senaste versionen). Microeconomics: A very short introduction. Oxford University Press, Oxford.
- O’Sullivan. E. (ed 8 eller senare versioner). Urban economics. McGraw Hill Higher Education, New York.
Övrigt material tillhandahålles elektroniskt.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.