Kursplan hösten 2014
Kursplan hösten 2014
Benämning
Globalisering och europeisering
Engelsk benämning
Globalisation and Europeanisation
Kurskod
ST130S
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2014-06-10
Gäller från
2014-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: ST120S Offentlig administration (godkänd) ST110S Politisk organisation och styrning (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Statsvetenskap/kunskap
Fördjupningsnivå
G1F
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om och förståelse för politikens internationella dimension. I detta ingår förmågan att självständigt och kritiskt analysera komplexa politiska processer utifrån teorier och modeller om hur politikens olika nivåer samverkar och interagerar.
Innehåll
Delkurs 1. Globalisering och välfärdsstaten 7,5 hp
Delkursen behandlar den ekonomiska, politiska och kulturella globaliseringens effekter dels på välfärdsstaterna i Europa, dels på möjligheterna att skapa sociala trygghetssystem för utvecklingsländernas invånare. Vi börjar med att studera och jämföra grundläggande typer av demokratiska välfärdsstater som finns i Europa, hur de vuxit fram och vilka tankegångar och principer som ligger bakom. Vi går sedan vidare till utvecklingsländerna. Måste ett land ha en fungerande stat, fred och säkerhet för att kunna organisera välfärd åt medborgarna? Vi diskuterar begreppen "informella säkerhetsregimer" och "osäkerhetsregimer", och läser om emigranternas ekonomiska betydelse för utvecklingsländernas välfärd.
Delkurs 2. Internationella organisationer 7,5 hp
Internationella organisationer spelar en avgörande roll inom internationell politik, men också för den politiska utvecklingen inom länder. Delkursen
ger en introduktion till grundläggande teoretiska begrepp inom forskningen om internationella organisationer, men inriktar sig sedan på konkreta globala problem och vilken roll som olika typer av internationella organisationer kan spela för att lösa dessa. Särskilt fokus ligger på demokratisering.
Delkurs 3. Den globaliserande staden – policyspridning och transnationellt lärande 7,5 hp
Delkursen fokuserar på staden som politiskt fält och på hur stadens politik utformas i samspel med andra städer i en global kontext. Delkursen bedrivs i samverkan med Malmö stad.
Delkurs 4. Europeiska unionen 7,5 hp
Delkursen ger kunskap om den Europeiska unionens institutioner, historiska utveckling och betydelse för medlemsstaternas politik. Delkursen fokuserar på konkreta beslutsprocesser där specifika frågor följs från initiering fram till implementering och efterkontroll.
Lärandemål
Kursen är indelad i fyra delkurser som har följande lärandemål.
Delkurs 1. Globalisering och välfärdsstaten
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- redogöra för och använda sig av grundläggande begrepp och typologier inom forskningen om välfärdsstater
- redogöra för olika typer av politiska, sociala, kulturella och ekonomiska globaliseringsprocesser
- analysera och diskutera hur stater generellt och välfärdsstater i synnerhet påverkas av globaliseringsprocesser
Delkurs 2. Internationella organisationer
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- förklara grundläggande begrepp och teorier inom forskningsområdet internationella organisationer
- använda sig av dessa begrepp och teorier för att kritiskt diskutera de internationella organisationernas försök att lösa olika globala problem och utmaningar, såsom demokratisering
- urskilja och diskutera vilka antaganden som ligger till grund för olika teorier inom forskningsområdet internationella organisationer
Delkurs 3. Den globaliserande staden – policyspridning och transnationellt lärande
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- redogöra för staden som politiskt fält
- förklara och applicera begrepp och teorier inom forskningsområdet policyspridning
- analysera städers policyarbete och policyutveckling utifrån ett globaliseringsperspektiv
Delkurs 4. Europeiska unionen
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa kunskap om Europeiska unionens institutionella struktur
- redogöra för Europeiska unionens beslutsprocesser
- analysera Europeiska unionens betydelse för medlemsstaternas politik
Ett övergripande lärandemål för kursen som helhet är att studenten ska visa förmåga att skriva strukturerade och välformulerade texter med korrekta referenser.
Arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva identifiera, formulera, diskutera och utarbeta relevanta problemställningar och ställningstaganden. Undervisningen sker med återkommande medverkan av praktiker.
Bedömningsformer
Delkurs 1: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)
Delkurs 2: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)
Delkurs 3: Portfolio bestående av en gruppbaserad analysuppgift (7,5 hp)
Delkurs 4: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)
När ovanstående kriterier uppfylls på ett tillfredsställande sätt ges betyget godkänt.
Betygsbedömning: Delkurserna 1, 2, 3 och 4 bedöms med betygen väl godkänt, godkänt eller underkänt. För att helkursbetyget ska bli väl godkänt krävs betyget väl godkänt på minst tre av delkurserna.
Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid den ordinarie examinationen. När det gäller seminarier, gruppövningar och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga eller muntliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1. Globalisering och välfärdsstaten
- Fukuyama, Francis (2004) State Building. Governance and World Order in the Twenty-First Century. Cornell University Press.
- Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber
- Sperling, Valerie (2009) Altered States. The Globalization of Accountability. Cambridge: Cambridge University Press
Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.
Delkurs 2. Internationella organisationer
- Karns, Margaret & Mingst, Karen (2010) International Organizations. The Politics and Processes of Global Governance. Lynne Rienner Publishers
- Diamond, Larry (2008) The Spirit of Democracy. New York: Holt Paperbacks.
Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.
Delkurs 3. Den globaliserande staden – policyspridning och transnationellt lärande
- Sernhede, Ove & Johansson, Thomas (2006) Storstadens omvandlingar: postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg: Daidalos
- Cairney, Paul (2012) Understanding Public Policy: Theories and Issues. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Kapitel 12.
- Dolowitz, David P. & Marsh, D (2000) ”Learning from Abroad: The Role of Policy Transfer in Contemporary Policy-Making”, Governance 13:1: 5–24.
- Rose, Richard (1993) ”What is Lesson-Drawing?”, Journal of Public Policy 20:1: 3–30.
- Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2013, Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa, Malmö (http://www.malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b90/1393252127222/malmökommissionen_slutrapport_2014.pdf)//
- UN – Habitat (2001) Cities in a globalizing world – global report on human settlements 2001, London: Earthscan (http:www.un.org/en/events/pastevents/pdfs/Cities_in_a_globalizing_world_2001.pdf)
Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 100 sidor.
Delkurs 4. Europeiska Unionen
- Bomberg, Elizabeth; Peterson, John Peterson & Corbett, Richard (2012) The European Union: How Does It Work?, Oxford: Oxford University Press
- Richardson, Jeremy (2005) European Union: Power and Policy-Making. London: Routledge
Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.
Kursvärdering
Alla studenter ges vid kursens slut möjlighet att kommentera kursen skriftligt. Resultatet av utvärderingen sammanställs och återrapporteras till studenterna. Därutöver förekommer möjligheter till muntlig och/eller skriftlig utvärdering av samtliga delkurser. Kursen diskuteras även med studentrepresentanter vid ett eller flera programrådsmöten under terminen.