Grundläggande behörighet

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla förmåga att tolka och förstå statsvetenskapliga forskningsresultat och delta i diskussioner kring statsvetenskapligt relevanta frågor. I förlängningen syftar kursen till att studenten ska kunna ta fram ny kunskap om politiska fenomen; något som är praktiskt användbart i många yrken, till exempel inom offentlig administration och utredning, journalistik och undervisning.

Kursen består av fyra delkurser på vardera 7,5 högskolepoäng.

Delkurs 1. Det vetenskapliga studiet av politik

Delkursen ger en allmän presentation av statsvetenskap som det vetenskapliga studiet av politik. Syftet med kursen är studenterna får en allmän introduktion till och orientering i vetenskapligt tänkande med särskilt fokus på hur politik kan studeras. Exempel på frågor som förekommer på delkursen är:

• vilka typer av problemställningar, teorier, metoder och material förekommer inom statsvetenskapen?

• vilka är de centrala kunskapsteoretiska skiljelinjerna mellan olika statsvetenskapliga analysinriktningar och skolor?

• hur kan man använda teorier i analys av politik och varför är det viktigt?

• hur kan man förhålla sig kritiskt till samhällsvetenskapliga texter och annan information?

Delkurs 2. Politisk makt och styrning

Delkursen syftar till att utveckla kunskaper kring politikens organisering och styrning på lokal, nationell och europeisk nivå. I upplägget för kursen ligger en tudelning mellan den klassiska förståelsen av staten och nya politiska styrformer. Med utgångspunkt i denna tudelning ska studenten tillägna sig centrala begrepp och förståelse för staten som en hierarkisk organisationsform med en exklusiv roll visavi andra stater, men också för de nya politiska organisations- och styrformer som växt fram på olika nivåer under senare tid. Teman som rör det senare är bland annat: governance, decentralisering, privatisering, internationalisering och europeisering.

Delkurs 3. Global politik

Delkursen tar sin utgångspunkt i den internationellpolitiska utvecklingen efter kalla krigets slut. Delkursen erbjuder dels en genomgång av etablerade teoretiska perspektiv inom internationell politik, dels en skärskådning av globaliseringsbegreppet och en vidare diskussion kring hur globaliseringen förändrar vår förståelse av politiken. Med hjälp av empiriska nedslag i olika globala eller gränsöverskridande frågor, till exempel miljöproblem, migration, demokratiseringsprocesser och säkerhet, ställs de olika teoretiska perspektiven mot varandra. Därigenom vill kursen belysa hur globala problem – och lösningar – kan beskrivas på helt olika sätt, beroende på ur vilket perspektiv de analyseras.

Delkurs 4. Politisk filosofi

Delkursen behandlar de klassiska problemställningarna inom den politiska filosofin. Vilka är dessa problem och vilken typ av svar har man gett på dem? Kursen aktualiserar olika idéer, ideologier och normativa teorier om hur samhället och politiken bör organiseras på olika nivåer utifrån såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Ett centralt inslag på kursen utgörs av olika metoder för att kunna genomföra normativ argumentation.

Delkurs 1. Det vetenskapliga studiet av politik (7,5 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten:

- kunna skriva väldisponerade texter med korrekt referensteknik

- uppvisa grundläggande förståelse om synsätt på ämnets vetenskapliga grund och arbetssätt

Delkurs 2. Politisk makt och styrning (7,5 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten:

- demonstrera en grundläggande förståelse för politisk organisation och styrning på lokal, nationell och europeisk nivå

- uppvisa kunskap om centrala statsvetenskapliga begrepp och forskningsresultat

Delkurs 3. Global politik (7,5 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten:

- visa förmåga att ställa olika teoretiska perspektiv och synsätt på global politik mot varandra

- kunna applicera statsvetenskapliga teorier och modeller på globaliseringsprocesser

Delkurs 4. Politisk filosofi (7,5 hp)

Efter genomgången delkurs ska studenten:

- visa förståelse av olika normativa perspektiv och politisk filosofiska diskussioner

- kunna tillämpa normativa och politiskfilosofiska perspektiv på nya situationer och utifrån dem föra nyanserade diskussioner kring politiska konfliktområden

- muntligt och skriftligt kunna förmedla och argumentera för sina slutsatser

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp.

Följande examinationsformer förekommer på kursen:

Delkurs 1: Muntlig och skriftlig redovisning i grupp

Delkurs 2: Portfolio bestående av löpande examination och en skriftlig tentamen

Delkurs 3: Portfolio bestående av löpande examination och en skriftlig tentamen

Delkurs 4: Portfolio bestående av löpande examination och en skriftlig tentamen

Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid den ordinarie examinationen. När det gäller seminarier, gruppövningar och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga eller muntliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.

För att slutbetyget på kursen ska bli väl godkänt krävs att man fått betyget väl godkänt på minst två av delkurserna.

På delkurs 1 används endast betygsgraderna Underkänt och Godkänt.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.