Grundläggande behörighet.

Syftet med kursen är att studenterna ska förstå det vetenskapliga studiet av politik. Med detta avses att studenterna förvärvar kunskap och förståelse för kritisk granskning av centrala statsvetenskapliga problemställningar, teorier, metoder och forskningsresultat. I förlängningen syftar kursen till att studenterna skall förvärva kunskaper och metodologier för att själva kunna ta fram ny kunskap om politiska fenomen; något som är praktiskt användbart i många yrken, till exempel inom offentlig administration och utredning, journalistik och undervisning.

Delkursen ger en allmän presentation av statsvetenskap som det vetenskapliga studiet av politik. Syftet med kursen är studenterna får en allmän introduktion till och orientering i vetenskapligt tänkande med särskilt fokus på hur politik kan studeras. Exempel på frågor som förekommer på delkursen är:

• vilka typer av problemställningar, teorier, metoder och material förekommer inom statsvetenskapen?

• vilka är de centrala kunskapsteoretiska skiljelinjerna mellan olika statsvetenskapliga analysinriktningar och skolor?

• hur kan man använda teorier i analys av politik och varför är det viktigt?

• hur kan man förhålla sig kritiskt till samhällsvetenskapliga texter och annan information?

Delkursen syftar till att utveckla kunskaper kring politikens organisering och styrning på lokal, nationell och internationell nivå. I upplägget för kursen ligger en tudelning mellan den klassiska förståelsen av staten och nya politiska styrformer. Med utgångspunkt i denna tudelning ska studenten tillägna sig centrala begrepp och förståelse för staten som en hierarkisk organisationsform med en exklusiv roll visavi andra stater, men också för de nya politiska organisations- och styrformer som växt fram på olika nivåer under senare tid. Teman som rör det senare är bland annat: nya styrformer, decentralisering, privatisering, internationalisering, europeisering och globalisering.

Delkurs 3. Global politik, 7,5 hp:

Delkursen tar sin utgångspunkt i den internationellpolitiska utvecklingen efter kalla krigets slut. Delkursen erbjuder dels en genomgång av etablerade teoretiska perspektiv inom internationell politik, dels en skärskådning av globaliseringsbegreppet och en vidare diskussion kring hur globaliseringen förändrar vår förståelse av politiken. Vi diskuterar globaliseringens konsekvenser för uppdelning av politik i inrikes- och utrikespolitik, men även konsekvenser för statsvetenskapens traditionella indelning i internationell politik och jämförande (nationell) politik. Empiriskt görs nedslag i olika politikområden som kan hävdas påverkas av globaliseringen, det kan t.ex. handla om miljöpolitik, internationell ekonomi, europeisk integration eller säkerhetspolitik. Men också globaliseringens sociala konsekvenser som en tilltagande individualisering med fokus på mänskliga rättigheter, på bekostnad av staters suveränitet, studeras i ljuset av nygamla politiska konflikter.

Delkursen behandlar de klassiska problemställningarna inom den politiska filosofin. Vilka är dessa problem och vilken typ av svar har man gett på dem? Kursen aktualiserar olika idéer, ideologier och normativa teorier om hur samhället och politiken bör organiseras på olika nivåer utifrån såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Ett centralt inslag på kursen utgörs av olika metoder för att kunna genomföra normativ argumentation.

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat kunskap och förståelse:

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat färdighet och förmåga:

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande värderingsförmågor och förhållningssätt:

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva formulera och utarbeta statsvetenskapliga problemställningar och teorier kring olika politiska fenomen.

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Följande examinationsformer förekommer på kursen:

Delkurs 1: Muntlig och skriftlig redovisning i grupp

Delkurs 2: Salskrivning

Delkurs 3: Hemtentamen

Delkurs 4: Hemtentamen

Dessutom kan det inom ramen för några delkurser finnas obligatoriska seminarier. I de fall man missar något obligatoriskt seminarium ska man istället lämna in en skriftlig kompletteringsuppgift.

Delkurs 1. Det vetenskapliga studiet av politik:

• Baylis, John, Smith, Steve & Owens, Patricia: The Globalization of World Politics, senaste upplagan

• Hague, Rod och Harrop, Martin: Comparative Government and Politics. Macmillan, senaste upplagan

• Hay, Colin: Political Analysis: A Critical Introduction. Palgrave, senaste upplagan

• Utdelat arbetsmaterial

• Bomberg, Elisabeth och Stubb, Alexander (red.): Hur fungerar EU? Liber, senaste upplagan

• Bäck, Henry & Larsson, Torbjörn, Den svenska politiken, Liber, senaste upplagan

• Hague, Rod och Harrop, Martin: Comparative Government and Politics. Macmillan, senaste upplagan

• Montin, Stig: Moderna kommuner. Liber, senaste upplagan

Delkurs 3. Global politik:

• Baylis, John, Smith, Steve & Owens, Patricia: The Globalization of World Politics, senaste upplagan

• Brommesson, Douglas och Ekengren, Ann-Marie: Sverige i världen. Gleerups, senaste upplagan

Delkurs 4. Politisk filosofi:

• Beckman, Ludvig m. fl.: Texter i samtida politisk teori. Liber, senaste upplagan

• Beckman, Ludvig & Mörkenstam, Ulf (red.): Politisk teori, Liber, 2009

• Dahl, Robert: Demokratin och dess antagonister. Ordfront, senaste upplagan

• Hay, Colin: Political Analysis: A Critical Introduction. Palgrave, senaste upplagan

• Rachels, J & Rachels. S (2008) Rätt och fel: introduktion till moralfilosofi. Lund: Studentlitteratur.

Alla studenter ges vid kursens slut möjlighet att kommentera kursen skriftligt och muntligt. Resultatet av utvärderingen sammanställs och arkiveras. Därutöver förekommer möjligheter till muntlig och/eller skriftlig utvärdering av enskilda delkurser. Sammanställningen diskuteras med studentrepresentanter vid ett programråd.