Kursplan hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Omvårdnad: Psykiatrisk omvårdnad vid akut och långvarig psykisk ohälsa
Engelsk benämning
Nursing: Psychiatric Nursing Care in Acute and prolonged Mental Ill-Health
Kurskod
SP812F
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2018-06-11
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
Sjuksköterskeexamen omfattande 180 hp, vilket inkluderar ett självständigt arbete om 15 hp.
Yrkesverksam som legitimerad sjuksköterska motsvarande ett års tjänstgöring.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Omvårdnad
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård 60hp och erbjuds under termin 1.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper i psykiatrisk omvårdnad samt medicinsk vetenskap. Detta för att självständigt kunna leda omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessen samt kärnkompetenserna inom akut och långvarig psykiatrisk vård.
Innehåll
Kursen består av 3 delkurser:
Delkurser
1. Psykiatri, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas förebyggande och främjande faktorer samt teorier för psykisk hälsa och ohälsa. Vidare innehåller kursen epidemiologi, etiologi, symtombild, diagnostik och prevention vid kriser och vid en rad olika psykiatriska sjukdomstillstånd. Vidare belyses konventioner, författningar, riktlinjer och lagstiftning. Dessutom behandlar kursen psykofarmakologi, medicinska och andra behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. identifiera och förklara epidemiologi, etiologi, symtombild, diagnostik och prevention vid psykiatriska sjukdomstillstånd,
2. kritisk värdera psykofarmakologi, medicinska och andra behandlingsmetoder för psykisk hälsa samt urskilja symtom som kan ha samband med oönskade effekter av dessa behandlingar ,
3. identifiera och värdera psykopatologiska tillstånd som kräver särskilda omvårdnads- och medicinska interventioner, och
4. kritiskt redogöra för relevanta författningar, konventioner, lagar och riktlinjer.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 1 bedrivs i form av egna studier, föreläsningar och seminarium. Lärandemål 1 och 2 uppnås genom föreläsningar om olika psykiatriska sjukdomstillstånd, olika behandlingsalternativ och dess eventuella oönskade behandlingseffekter där studentens aktiva kunskapssökande och kritiska reflektion ingår. Lärandemål 3 och 4 uppnås genom föreläsningar och seminarium där studenten är aktiv och reflekterande.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 - 4 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Särskild vikt vid bedömningen läggs på studentens förmåga att identifiera och förklara olika sjukdomstillstånd, att kritiskt värdera och redogöra för behandlingar, eventuella biverkningar utifrån behandlingar samt lagstiftning.
2. Psykiatrisk omvårdnad, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas den psykiatriska omvårdnadsprocessen som analyseras och relateras till komplexa vårdsituationer med återhämtningen i fokus. Dessutom tränas samtalsmetodik, empatiska samtal och validering av känslor.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. tillämpa omvårdnadsprocessen vid komplexa vårdbehov med fokus på återhämtning samt relevant kärnkompetens,
2. Planera, leda och samordna omvårdnadsarbetet för att främja återhämtning av människor i kris baserat på evidens från medicinska- och omvårdnadskunskaper, och
3. tillämpa ett reflekterande- och kritiskt förhållningsätt, både till den egna yrkesutövningen och professionen som ett led i att utveckla självkännedom, empatiska samtal och ett professionellt förhållningssätt gentemot, patienter, anhöriga samt hälso-och sjukvårdsteamet.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 2 bedrivs i form av egna studier föreläsningar, seminarium, workshop, och grupparbete. Lärandemål 1 och 2 uppnås genom föreläsningar, seminarium och grupparbete där studenten får träna på att tillämpa den psykiatriska omvårdnadsprocessen utifrån komplexa vårdbehov. Lärandemål 3 uppnås genom grupparbete och workshop där studenten får träna färdigheter som empatiska samtal och validering av känslor. Av de schemalagda momenten är workshop obligatoriskt. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse av att nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 och 2 examineras genom en individuell muntlig och skriftlig psykiatrisk omvårdnadsplanering som utgår från en fallbeskrivning. Fokus för denna bedömning är studentens förmåga att utifrån den psykiatriska omvårdnadsprocessen identifiera, planera, genomföra och utvärdera psykiatrisk omvårdnad samt med hänsyn tagen till återhämtningsprocessen och relevant kärnkompetens. Lärandemål 3 examineras genom en empatisk samtalsträning med obligatorisk närvaro.
3. Socialpsykiatrisk omvårdnad, 3 hp
Delkursens innehåll
I delkurs 3 behandlas psykisk ohälsa och återhämtning utifrån socialpsykiatriska perspektiv i samverkan med individer, familjer, klientorganisationer samt sjukvården och socialtjänsten.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. analysera, bearbeta och kritiskt värdera socialpsykiatriska verksamheter utifrån återhämtningsperspektivet, och
2. analysera återhämtning av människor i kris, utifrån komplexa vårdsituationer, med utgångspunkt i socialpsykiatrisk omvårdnad
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 3 bedrivs i form av egna studier, föreläsningar, seminarium och studiebesök. Lärandemål 1 och 2 uppnås genom föreläsningar om socialpsykiatri samt genom studiebesök, där en socialpsykiatrisk verksamhet analyseras utifrån återhämtningsperspektivet. Av de schemalagda momenten är studiebesök samt seminarium obligatoriska och utgör underlag för bedömningen.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1–2 examineras i ett akademiskt paper som tar sin utgångspunkt från studentens egen valda studiebesök som behandlas vid ett seminarium i form av ett opponent- och respondentskap. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att diskutera och analysera både muntligt och skriftligt det socialpsykiatriska perspektivet utifrån återhämtning av människor med psykisk ohälsa. Bedömningen lägger vikt vid både kvalitet samt form och struktur (kritiskt akademiskt skrivande samt referenshantering) där huvudtyngden i bedömningen dock läggs på innehåll. Dessutom bedöms students förmåga att konstruktivt kunna kritisera och diskutera annan students arbete. Av de schemalagda momenten är seminarier och slutseminarium obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på slutseminarium. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på tre utav kursens examinationsmoment.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Psykiatri, 6 hp
Ottosson J-O, (2015) Psykiatri. Stockholm, Liber 8:de upplagan. 560.s.
Heise Löwgren, C (red). (senaste upplagen) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna: Almqvist & Wiksell. ca 100 s.
Rolfner Suvanto S, (2014) Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Stockhom, Gothia Fortbildning, 1. uppl. 222s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
2. Psykiatrisk omvårdnad, 6 hp
Aveyard H, Sharp P, Williams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Glasgow; Open University Press. 192s.
Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund, Studentlitteratur. 264s.
Heise Löwgren, C (red). (senaste upplagen)Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna, Almqvist & Wiksell. Utkommer varje år. Ca 100 s.
Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1. http://dspace.mah.se/handle/2043/17829
Nanda International (2015). Omvårdnadsdiagnoser: Definitioner och klassifikation 2015-2017. Lund: Studentlitteratur. 486s
Polit D F, Beck C-T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10 ed.) Philadelphia. Lippincott. 768s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur. 186s.
Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Pearson. 480s.
3. Socialpsykiatrisk omvårdnad, 3 hp
Brunt D, Hansson L, (2014) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser 2., [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 398s.
Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund, Studentlitteratur. 264s.
Heise Löwgren, C Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna, Almqvist & Wiksell. Utkommer varje år. Ca 100 s.
Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1. http://dspace.mah.se/handle/2043/17829
Polit D F, Beck C-T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10 ed.) Philadelphia. Lippincott. 768s.
Rolfner Suvanto S, (2014) Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Stockholm, Gothia Fortbildning, 1. uppl. 222s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur. 186s.
Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Pearson. 480s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 300 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (så kallad temperaturtagning) gör efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna på schemalagd tid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet skriftligt och muntligt till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vi nästtillkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.