Kursplan hösten 2017
Kursplan hösten 2017
Benämning
Omvårdnad: Psykiatrisk omvårdnad vid akut och långvarig psykisk ohälsa
Engelsk benämning
Nursing: Psychiatric Nursing Care in Acute and prolonged Mental Ill-Health
Kurskod
SP812D
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2017-01-02
Gäller från
2017-08-28
Behörighetskrav
Sjuksköterskeexamen samt vårdvetenskap/omvårdnad 90 högskolepoäng som inkluderar ett examensarbete på 15hp samt ett års dokumenterad yrkeserfarenhet som sjuksköterska med svensk legitimation.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Omvårdnad
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård 60hp och erbjuds under termin 1.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper i psykiatrisk omvårdnad samt medicinsk vetenskap. Detta för att självständigt kunna leda omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessen samt kärnkompetenserna (personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, kvalitets och förändringsarbete, säker vård och informatik) inom akut och långvarig psykiatrisk vård. Kursen består av tre delkurser: psykiatri (6hp), psykiatrisk omvårdnad (6hp) samt socialpsykiatri (3hp).
Innehåll
Kursen består av 3 delkurser:
Delkurser
1. Psykiatri, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas förebyggande och främjande faktorer samt teorier för psykisk hälsa och ohälsa. Vidare innehåller kursen epidemiologi, etiologi, symtombild, diagnostik och prevention vid kriser och vid en rad olika sjukdomstillstånd såsom psykoser, förstämningssyndrom, suicid, ångestsyndrom, konfusion, personlighetsstörningar, beroende och missbruk för vuxna samt författningar och lagstiftning. Dessutom behandlar kursen psykofarmakologi, medicinska och andra behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs 1 ska studenten kunna:
1. identifiera och förklara psykiska sjukdomstillstånd,
2. kritisk värdera psykofarmakologi, medicinska och andra behandlingsmetoder samt urskilja symtom som kan ha samband med oönskade effekter av dessa behandlingar ,
3. identifiera och värdera psykopatologiska tillstånd som kräver särskilda omvårdnads- och medicinska interventioner, och
4. kritiskt redogöra för relevanta författningar, konventioner, lagar och riktlinjer.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 1 bedrivs i form av egna studier, föreläsningar och fallseminarium. Lärandemål 1 och 2 uppnås genom föreläsningar om olika psykiatriska sjukdomstillstånd, olika behandlingsalternativ och dess eventuella oönskade behandlingseffekter där studentens aktiva kunskapssökande och kritiska reflektion ingår. Lärandemål 3 och 4 uppnås genom fallseminarium där studenten är aktiv och reflekterande.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 - 4 examineras genom en individuell salstentamen med fallbeskrivningar. Fokus för bedömning är studentens förmåga att identifiera och förklara olika sjukdomstillstånd, att kritiskt värdera och redogöra för behandlingar, eventuella biverkningar utifrån behandlingar samt lagstiftning.
2. Psykiatrisk omvårdnad, 6 hp
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas olika psykiatriska omvårdnadsteorier, kärnkompetenserna och återhämtningsorienterade principer. Den psykiatriska omvårdnadsprocessen analyseras och relateras till komplexa vårdsituationer med återhämtningen i fokus. Dessutom tränas samtalsmetodik, empatiska samtal och validering av känslor.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs 2 ska studenten kunna:
1. kontrastera olika psykiatriska omvårdnadsteorier utifrån relevanta kärnkompetenser,
2. tillämpa omvårdnadsprocessen vid komplexa vårdbehov,
3. kritisk granska och värdera teorier och modeller med fokus på återhämtning, och
4. tillämpa ett reflekterande- och kritiskt förhållningsätt, både till den egna yrkesutövningen och professionen som ett led i att utveckla självkännedom, empatisk förmåga och ett professionellt förhållningssätt gentemot, patienter, anhöriga samt hälso-och sjukvårdsteamet.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 2 bedrivs i form av egna studier föreläsningar, fallseminarium, workshop, och grupparbete. Lärandemål 1 uppnås genom grupparbete och workshop där kärnkompetenserna står i fokus. Lärandemål 2 uppnås genom föreläsningar, fallseminarium och grupparbete där studenten får träna på att tillämpa den psykiatriska omvårdnadsprocessen utifrån komplexa vårdbehov. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och grupparbete där återhämtning är i fokus. Lärandemål 4 uppnås genom grupparbete och workshop där studenten får träna färdigheter som empatiska samtal och validering av känslor. Av de schemalagda momenten är workshop obligatoriska
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 till 3 examineras genom en individuell muntlig och skriftlig psykiatrisk omvårdnadsplanering som utgår från en fallbeskrivning. Fokus för denna bedömning är studentens förmåga att utifrån den psykiatriska omvårdnadsprocessen identifiera, planera, genomföra och utvärdera psykiatrisk omvårdnad samt med hänsyn tagen till återhämtningsprocessen och kärnkompetenserna. Lärandemål 4 examineras genom en muntlig kommunikationsträning med aktivt deltagande samt obligatorisk närvaro.
Fokus för bedömning är den individuella studentens förmåga lägga fram en tes och analysera och diskutera utifrån relevant kärnkompetens samt studentens förmåga att tillämpa ett kritiskt reflekterande förhållningssätt med stöd av empatiska samtal och validering av känslor. Tongivande för bedömningen är innehållet men kvalitet, form och struktur (kritisk akademisk skrivton och referenshantering) bedöms även.
3. Socialpsykiatrisk omvårdnad, 3 hp
Delkursens innehåll
I delkurs 3 behandlas psykisk ohälsa och hälsa utifrån socialpsykiatriska perspektiv i samverkan med individer, familjer, klientorganisationer samt sjukvården och socialtjänsten.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. analysera, bearbeta och kritiskt värdera socialpsykiatriska perspektiv utifrån kärnkompetenserna, och
2. planera, leda och samordna omvårdnadsarbetet för att främja återhämtning av människor i kris baserat på evidens från de medicinska, omvårdnads, och socialpsykiatriska kunskapsområdena.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen i delkurs 3 bedrivs i form av egna studier, föreläsningar, seminarium, studiebesök och grupparbete. Lärandemål 1 och 2 uppnås genom föreläsningar om socialpsykiatri samt genom studiebesök, där en socialpsykiatrisk verksamhet analyseras utifrån återhämtningsperspektivet.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1–2 examineras i ett akademiskt paper som tar sin utgångspunkt från studentens egen valda studiebesök som behandlas vid ett seminarium i form av ett opponent- och respondentskap. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att framlägga en tes, diskutera och analysera det socialpsykiatriska perspektivet utifrån kärnkompetenserna och återhämtning av människor med psykisk ohälsa. Bedömningen lägger vikt vid både kvalitet samt form och struktur (kritisk akademisk skrivton samt referenshantering) där huvudtyngden i bedömningen dock läggs på innehåll. Dessutom bedöms students förmåga att konstruktivt kunna kritisera och diskutera annan students arbete. Av de schemalagda momenten är studiebesök samt seminarium obligatoriska och utgör underlag för bedömningen
För samtliga delkurser återfinns detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på tre utav kursens examinationsmoment enligt specifikation i studiehandledningen.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Psykiatri, 6 hp
* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet
Ottosson J-O, (2009) Psykiatri. Stockholm, Liber 7:de upplagan. 625.s.
*Heise Löwgren, C (red). (senaste upplagen) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna: Almqvist & Wiksell. ca 100 s.
Rolfner Suvanto S, (2014) Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Stockhom, Gothia Fortbildning, 1. uppl. 222s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
2. Psykiatrisk omvårdnad, 6 hp
* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet
* Aveyard H, Sharp P, Williams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Glasgow; Open University Press. 192s.
*Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund, Studentlitteratur. 264s.
*Heise Löwgren, C (red). (senaste upplagen)Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna, Almqvist & Wiksell. Utkommer varje år. Ca 100 s.
*Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1. http://dspace.mah.se/handle/2043/17829
Nanda International (2015). Omvårdnadsdiagnoser: Definitioner och klassifikation 2015-2017. Lund: Studentlitteratur. 486s
*Polit D F, Beck C-T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10 ed.) Philadelphia. Lippincott. 768s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur. 186s.
*Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Pearson. 480s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
3. Socialpsykiatrisk omvårdnad, 3 hp
* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet
Brunt D, Hansson L, (2014) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser 2., [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 398s.
*Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund, Studentlitteratur. 264s.
Heise Löwgren, C Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna, Almqvist & Wiksell. Utkommer varje år. Ca 100 s.
*Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1. http://dspace.mah.se/handle/2043/17829
*McEwen M, & Willis E, (2014) Theoretical basis for Nursing. 4th rev Edition. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins. 592s
*Polit D F, & Beck C-T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10 ed.) Philadelphia. Lippincott. 768s.
Rolfner Suvanto S, (2014) Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Stockholm, Gothia Fortbildning, 1. uppl. 222s.
Runeson B, Renberg Salander E, Westrin Å, Waern M, (2012) Den suicidnära patienten Värdering och hantering av suicidrisk. Lund, Studentlitteratur. 181s.
Von Knorring AL, (2012) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund, Studentlitteratur. 208s.
Wiklund Gustin L, (2010) Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund, Studentlitteratur. 419s.
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur. 186s.
*Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Pearson. 480s.
Salander Renberg E, Sunnqvist C, Westrin Å, Waern M, Jukkinen J, Runesson B, (2012) Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm, Gothia fortbildning AB. 92s.
Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 300 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärdering genomförs. En formativ kursvärdering (så kallad temperaturtagning) gör efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna på schemalagd tid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet skriftligt och muntligt till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vi nästtillkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.