Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande med fokus på språk-, skriv- och läsutveckling. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnet svenska.

Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas förlag. (110 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda dela, ca 150 s.)

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (ca 250 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

von Börtzell-Szuch & Vuorenpää, Sari (2022). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Malmö: Gleerups. (340 s)

Cain, Kate (2010). Reading development and difficulties. West Sussex: BPS Blackwell. (272 s.)

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (2020). Skrivundervisningens grunder. Lund: Gleerups (333 s.).

Glogic Saima & Löthagen Holm, Annika (2021). Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum. Lund: Studentlitteratur. (392 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). Språkinriktad undervisning: en handbok.

Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hasson, Natalie. (2018). The dynamic assessment of language learning. (First edition.) London: Routledge, Taylor & Francis Group. (150 s.)

Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (100 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Oakhill, Jane, Cain, Kate & Elbro, Carsten (2018). Läsförståelse – insikt och undervisning. Stockholm: Liber AB. (176 s.)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. (valda dela, ca 150 s.)

Dessutom tillkommer artiklar, även med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och språk-, skriv- och läsutveckling, och avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.