Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och basgrupparbete, som t.ex. spanarverkstad (lärandemål 1) samt responsarbete (lärandemål 4) samt kartläggning och casemetodik (lärandemål 2). Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv (lärandemål 5) Detta inkluderar deltagande i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)

Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 200 s.)

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Bruce, Barbro, Sventelius, Eva, Ivarsson, Ulrika & Svensson, Anna-Karin (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (valda delar ca 150 s.)

Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och kultur. (397 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur. (valda dela, ca 150 s.)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs-och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur. (valda dela, ca 150 s.)

Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.