Kursen syftar till att studenten ska utvecklafördjupad förmåga att leda professionella samtal samt att verka som kvalificerade samtalspartners i olika pedagogiska sammanhang. Främjande och förebyggande arbete spelar en central roll i kursen.

Kursen fokuserar på kunskaper och förmågor som krävs för att leda professionella samtal. Likheter och skillnader mellan olika former av pedagogiska samtal lyfts fram. Samtalsmetodik och övningar i att leda samtal utgör en stor del av kursen. Grupprocesser behandlas utifrån teorier och övningar. Fältstudier ingår i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1 beskriva, reflektera över och analysera samtalets funktion samt sin egen och andras roll som ledare av professionella samtal och som kvalificerad samtalspartner

2 använda sig av relevanta teorier och metoder i relation till pedagogiska samtal

3 beskriva och analysera grupprocesser utifrån relevanta teorier.

4 identifiera och kritiskt analysera främjande och förebyggande arbete

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren. Fältstudier ingår i kursen.

Samtliga lärandemål examineras genom ett paper (15hp).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahlefeld Nisser, Désirée (2021). Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skola Lund: Studentlitteratur (122 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2018). Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur (138 s.)

Bladini,Kerstin. (2005) Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avd. för pedagogik Univ., (280 s.)

Gjems, Liv. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur (195 s.)

Hedegaard Hein, Helle (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning.

Stockholm: Liber. (275 s.)

Killén, Kari (2008). Professionell utveckling och handledning - ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (271 s.)

Leo, Ulf & Amundsdotter, Eva (red.) (2020). Perspektiv på handledning - för ledare i förskola och skola. Malmö: Gleerups (179 s.)

Melander, Jan (2021). Trygghet och studiero:en skola fri från kränkningar. Stockholm: Nordstedts juridik. (126 s.)

Nilsson, Björn & Anna-Karin Waldemarson. (2011) Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur. (159 s)

Svedberg, Lars (2021). Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. (326 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om särskilt pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.