Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SP621G Utveckling, levnadsvillkor och pedagogiska utredningar (genomgången) eller SP622G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar fördjupad förmåga att verka som kvalificerade samtalspartners i pedagogiska sammanhang.

Kursen fokuserar på kunskaper och de förmågor som krävs för att leda kvalificerade samtal. Likheter och skillnader av olika former av professionella samtal lyfts fram. Samtalsmetodik och övningar i att leda samtal intar en central plats i kursen. Grupprocesser behandlas utifrån teorier och övningar.

Fältdagar ingår i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Betygskriterier för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstart.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier och övningar såväl individuellt som i grupp, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och kursledare. I kursen ingår nätburen kommunikation samt 10 dagar verksamhetsanknutna undersökande fältstudier. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstart.

I en individuell examination bedöms studentens förmåga att kritiskt granska sin erfarenhet av att initiera och leda ett professionellt samtal. Studenten bedöms också utifrån sin förmåga att redogöra för relevanta teorier. I en gruppexamination bedöms studentens teoretiska kunskaper om grupprocesser.

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla. (2004) Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld (140 s.)

Bladini,Kerstin. (2005) Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avd. för pedagogik Univ., 2004 (280 s.)

Crafoord, Clarence. (2005) Människan är en berättelse: tankar om samtalskonst.Stockholm: Natur och Kultur (199 s.)

Gjems, Liv. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Granström, Kjell. (2006) Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur (195 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle. (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag (285 s.)

Killén, Kari. (2008) Professionell utveckling och handledning - ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur (271 s.)

Normell, Margareta. Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur, 2002. (138 s)

Svedberg, Lars. Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur, 2003. (403 s)

Holm, Ulla. Empati: att förstå andra människors känslor. Natur och Kultur, 2001.

och/eller

Kinge, Emilie. Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur, 2000. (126 s)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

De olika utbildningsinslagen inom kursen bygger bland annat på erfarenhetsutbyte mellan pedagoger med olika grundutbildningar och lång verksamhetserfarenhet. Barn och ungas livsvillkor i såväl socioekonomiskt etablerade som segregerade skolmiljöer, familjers olikheter vad gällande kultur, språk och synsätt på fostran och vad som är manligt och kvinnligt, är naturliga inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Kursen sätter fokus på studentens nya yrkesroll och funktion där förmågan att leda olika aktörer inom skolans verksamheter betonas. Dessa situationer lämpar sig väl för analyser ur Malmö högskolas prioriterade perspektivområde. För övrigt kommer områdena i föreläsningar och litteraturstudier att behandlas enligt följande:

Genusperspektivet behandlas i såväl föreläsningar som i litteraturstudier bl. a i Uppskattande samtalskonst, Dynamik i arbetsgrupper och Relationskompetens i pedagogernas värld. Det interkulturella området behandlas bl. a i Människan är en berättelse, Relationskompetens i pedagogernas värld och Empati – att förstå andra människors känslor.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.