Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter samt utifrån kunskap om funktionsnedsättningar. Vidare ska studenten utveckla förmåga att genomföra och analysera pedagogiskt utredningsarbete på nivåerna organisation, grupp och individ. Studenten ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom verksamheten.

Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete. Vidare problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas. Studenten får övar sin analytiska förmåga genom att både utforma och granska pedagogiska utredningar med påföljande handlingsplan/åtgärdsprogram samt genom att utifrån ett organisationsperspektiv föreslå ett hälsofrämjande och förebyggande arbete.. Ur ett jämställdhetsperspektiv behandlas och problematiseras Skolverkets statistik över skillnader när det gäller antalet åtgärdsprogram för respektive pojkar och flickor i behov av stöd. I kursen behandlas även vetenskaplig analys i forskningsprocessen genom att studenten identifierar mönster och kategorier. Vidare tar kursen upp, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

beskriva och ge exempel på hur olika utvecklingspsykologiska perspektiv kan tillämpas vid insamlandet av information och analys av en pedagogisk utredning för att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer

1. problematisera arbetsprocesser, normer och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar utifrån systemteoretiska perspektiv

2. identifiera och motivera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder med utgångspunkt i det pedagogiska utredningsarbetet samt ur ett jämställdhetsperspektiv

3. granska och analysera specialpedagogens funktion och ansvar gällande både barnhälsoarbete/elevhälsoarbete och samverkan med andra aktörer i utredningssammanhang med speciellt beaktande av neuropsykiatriska svårigheter

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Fältstudier ingår i kursen.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren.

Samtliga lärandemål examineras muntligt.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Red. Björck, Eva & Sjöman, Madeleine Förskolan som lärandemiljö : för barn i behov av särskilt stöd

Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 2, 7, 8, 9 och 10)

Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (192 s.)

Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla (2023) NPF för lärare: fokus på pedagogiskt arbete Lund; Studentlitteratur AB (173 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016).Språklig sårbarhet i förskola och skola –barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca. 200 s.)

Hejlskov Elvén, Bo & Edfelt, David (2017). Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande Stockhom: Natur & Kultur (207 s.)

eller

Hejlskov Elvén, Bo; Veje, Hanne, & Beier, Henning (2013). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur (275 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling Malmö; Gleerups (280 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Eller

Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)

Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas, & Säljö, Roger (red.) (2020). Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning (290 s).

eller

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019) Utvecklingspsykologi Stockholm: Natur & kultur (valda delar, ca 200 s.)

Ohlsson, Maria (2022) Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 6, 7, 8 och 9)

Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021) Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36.1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).

Roos, Helena (2022). Students’ meanings of inclusion in mathematics – implication for practice. (10 s.)

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1688114/FULLTEXT01.pdf.

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning, 4 uppl : Att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd Malmö: Gleerups Utbildning (159 s.)

Öquist, Oscar (2018).Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt ytterligare vetenskapliga texter.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).