Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig både fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter samt kunskap om funktionsnedsättningar däribland neuropsykiatriska svårigheter. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att analysera pedagogiskt utvecklingsarbete ur ett teoretiskt perspektiv på nivåerna organisation, grupp och individ Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom förskola och skola.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete samt barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska utredningar samt föreslå förebyggande arbete. I kursen genomför studenterna en pedagogisk utredning samt utifrån analys av denna behovspröva om ett åtgärdsprogram ska skrivas. Utifrån en given artikel arbetar studenterna även med att identifiera mönster och kategorier som en del av en vetenskaplig analys. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, en reflektion över specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt.

Studenten bedöms utifrån sin förmåga att med utgångspunkt i pedagogiskt utredningsarbete identifiera och analyserar pedagogiska problemställningar i lärmiljön i relation till utvecklingspsykologiska teorier om lärande och utveckling samt med systemteoretiskt perspektiv. I examinationen ingår också en reflekterande text rörande hälsofrämjande och förebyggande arbete samt specialpedagogens funktion och ansvar.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Obligatorisk litteratur

Björndahl, Cato R.P. (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (152 s.)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)

Hejlskov Elvén, Bo &Veje, Hanne & Beier, Henning (2013) Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn Lund: Studentlitteratur (266 s.)

Hirsh, Åsa (2016) Skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv Stockholm: Liber AB (153 s.)

Jahn, Cajsa & Lindgren, Ann & Sjölund, Anna & Malin Reuterswärd (2017) Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik Stockholm: Natur och Kultur Akademiska (207 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.) Eller

Öhman, Margareta (2009) Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan Stockholm: Liber AB (256 s.)

Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & Säljö, Roger (red) (2017) Förskolan och barns utveckling Malmö: Gleerups (290 s).

Nihlholm, Claes & Alm, Barbro (2012) An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences (13 s.) (artikel) http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2010.492933

Runström Nilsson, Petra (2014) Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 3:uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Runström Nilsson, Petra (2017) Elevhälsa samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups utbildning (127 s.)

Öquist, Oscar (2008) Systemteori i praktiken Stockholm: Gothia (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt minst en vetenskaplig artikel.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.