Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att genomföra pedagogisk utredning och analysera faktorer i lärandemiljön med utgångspunkt i elevers olika villkor samt utforma åtgärdsprogram. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom förskola och skola.

Kursen behandlar olika utvecklingspsykologiska teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärmiljö. En del av kursen innebär att undersöka, granska och genomföra en pedagogisk utredning samt utifrån analys utforma ett åtgärdsprogram. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, en reflektion över specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.över kunskapsutveckling, färdighet samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

· identifiera och analysera pedagogiska problemställningar i lärmiljön utifrån utvecklingspsykologiska teorier

· redogöra för hur arbetsprocesser och rutiner organiseras i arbetet med utredningar och åtgärdsprogram på organisations-, grupp- och individnivå

· tydliggöra specialpedagogens funktion i utredningsarbete och i samverkan med andra aktörer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt. Studenten bedöms utifrån sin förmåga att genomföra en pedagogisk utredning där studenten identifierar och analyserar pedagogiska problemställningar i lärmiljön i relation till kursens lärandemål. Med utredningen och egen samlad erfarenhet som grund ska studenten även dra slutsatser och identifiera betydande utgångspunkter i pedagogiskt utredningsarbete och tydliggöra vad en analys av en kartläggning innebär. I examinationen ingår också en reflekterande och analyserande text rörande specialpedagogens funktion på organisations-, grupp- och individnivå.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Obligatorisk litteratur

Asp-Onsjö, Lisa (2008) Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Björndahl, Cato R.P. (2002) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)

Eidevald, Christian (2013)Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s.)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur (242 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Eller

Öhman, Margareta (2009) Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan Stockholm: Liber AB (256 s.)

Reindal, Solveig Magnus (2009) Disability, capability, and special education: towards a capability-based theory. European Journal of Special Needs Education vol. 24 No 2 May. (s. 155-168)

Runström Nilsson, Petra (2012) Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2:uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, minst en avhandling samt litteratur om ca 1000 s, som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.