Fullgjorda studier om minst 60 hp i en utbildning som leder till en Specialpedagog- eller en Speciallärarexamen.

Kursen syftar till att studenterna fördjupar sina kunskaper om barns och ungas språkutveckling, samt utvecklar kompetens att pedagogiskt kartlägga språklig förmåga och genomföra pedagogiska åtgärder för att förebygga språkliga svårigheter. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att ge stöd och vägledning till kolleger i den pedagogiska verksamheten.

Barns språkutveckling belyses ur ett språkvetenskapligt perspektiv med avseende på språklig form, innehåll och användning. Med typisk språkutveckling som bakgrund görs jämförelse med, och analys av, försenad eller annorlunda språkutveckling. Olika sätt att följa och bedöma språklig och kommunikativ utveckling belyses liksom evidensbaserade metoder för att stödja språk- och kommunikationsutvecklingen i förskola och skola. Lärmiljöns betydelse för språkutveckling och måluppfyllelse diskuteras, både avseende fysisk miljö, språkutvecklande arbetssätt, och pedagogernas interaktion med barnet/ungdomen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och individuella uppgifter. I kursen ingår universitetsförlagda dagar och nätburen kommunikation.

Examination sker skriftligt. I en skriftlig tentamen bedöms studentens kunskaper om språkutveckling (lärandemål 1). Genom en skriftlig rapport bedöms studentens förmåga att självständigt kartlägga språkutveckling, tolka resultat och föreslå evidensbaserade åtgärder (lärandemål 2, 3, 4). God språkbehandling och presentationsform förväntas vid båda delproven.

Prov 1: Skriftlig tentamen, Språkutveckling, 7,5 hp

Written Examination, Language Development, 7,5 credits

Prov 2: Skriftlig rapport, kartläggning och åtgärdsförslag, 7,5 hp

Written Report, Assessment and Intervention, 7,5 credits

För betyg Väl godkänd på kursen krävs Väl godkänd på både prov 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Språket, barnet och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Bruce, B. (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. (130 s.)

Hallin, A. E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur & Kultur. (79 s.)

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning - om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. Södra regionens kommunikationscentrum – SÖK. (91 s.)

Håkansson, G. (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s.)

Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. (267 s.)

Artiklar (ca 50 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).