Grundläggande behörighet

Kursen syftar till att studenten ska utveckla pedagogiska kunskaper om hur inkluderande lärandemiljöer skapas. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur det egna förhållningssättet, omgivande faktorer samt hur barns och elevers individuella förutsättningar och olikheter påverkar lärande och utveckling. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om vilken betydelse samarbete, samverkan och proaktivt arbete inom förskola och skola har för barns lärande och utveckling.

I kursen behandlas grundläggande begrepp och perspektiv inom det specialpedagogiska fältet som relateras till verksamheter för barn och unga. Olika aspekter på barn och unga i behov av stöd granskas och analyseras. Begrepp som inkludering och normalitet problematiseras med utgångspunkt i den egna förskolans/skolans verksamhet. Det innebär bland annat att studenten granskar specialpedagogiska insatser utifrån organisations-, grupp- och individnivå samt föreslår och motiverar proaktiva insatser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturstudier, litteraturseminarier, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten, såväl på universitetet som nätbaserat. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår även undersökande arbete i pedagogisk verksamhet.

Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig hemtentamen.

För kursen gällande betygskriterier samt obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Hindås: Aspeflo & Klamas.(113 s.)

Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd - viktigare än diagnos Stockholm: Natur och kultur (135 s.)

Ljungblad, Ann-Louise (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur (173 s.)

Lutz, Kristian (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber (139 s.)

Ohlsson, Maria. (2022). Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan: förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur (265 s.)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utrredning och kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd Stockholm: Gleerups (159 s.)

Skolverkets allmänna råd (2014): Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt kommentarmaterialet (2022).

Socialstyrelsen & Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan.

Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa & Reuterswärd, Malin (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur & kultur. (173 s.)

Edfelt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och adhd i gymnasiet: tydliggörande pedagogik, Stockholm: Natur & kultur (203 s.).

Jahn, Cajsa, Reuterswärd, Malin, Edfelt, David & Sjölund, Anna (2020). Autism och ADHD i fritidshemmet: tydliggörande pedagogik, Stockholm: Natur & kultur (172 s.).

Karlsson, Annelie, Edfelt, David, Lindgren, Ann & Henriksson, Lena W (2021). Tydliggörande pedagogik i vuxenutbildning. Stockholm: Natur & kultur (220 s.).

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann & Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur (207 s.)

Dessutom kan det tillkomma aktuella styrdokument, skönlitteratur och artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.