Kursen syftar till att studenten ska utveckla pedagogiska kunskaper om hur inkluderande lärandemiljöer skapas. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur det egna förhållningssättet, omgivande faktorer samt hur barns och elevers individuella förutsättningar och olikheter påverkar lärande och utveckling. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om vilken betydelse samarbete, samverkan och proaktivt arbete inom förskola och skola har för barns lärande och utveckling.

I kursen behandlas grundläggande begrepp och perspektiv inom det specialpedagogiska fältet som relateras till verksamheter för barn och unga. Olika aspekter på barn och unga i behov av stöd granskas och analyseras. Begrepp som inkludering och normalitet problematiseras med utgångspunkt i den egna förskolans/skolans verksamhet. Det innebär bland annat att studenten utreder specialpedagogiska insatser utifrån organisations-, grupp- och individnivå samt föreslår och motiverar proaktiva insatser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturstudier, litteraturseminarier, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten, såväl på universitetet som nätbaserat. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår även undersökande arbete i pedagogisk verksamhet.

Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig examination.

För kursen gällande betygskriterier samt obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Hindås: Aspeflo & Klamas.(113 s.)

Aspelin, Jonas (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstads University Press. (Introduktionskapitel, samt egna valda delar 35-50 sidor)

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och Ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur (egna valda delar ca 50 s.)

eller (beroende av skolform)

Broberg, Malin, Hagström, Birthe och Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan- vikten av trygghet för lärande och lek Stockholm: Natur och Kultur (egna valda delar ca 50 s.)

Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd - viktigare än diagnos Stockholm: Natur och kultur (135 s.)

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber (139 s.)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd Stockholm: Gleerups (150 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, skönlitteratur och artiklar.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).