Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett 4-6-perspektiv.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument.

Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3 -perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.

Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Redogörande och reflekterande text (a recount and reflective text) 7,5 hp

Provet består i att studenten utifrån språkliga och kulturella perspektiv analyserar och kritiskt granskar läromedel, litterära och visuella texter barn kan tänkas möta i och utanför skolan, med fokus på klass, etnicitet och genus. Analyserna följs upp i ett muntligt seminarium och i en individuell text, där studenten reflekterar och värderar vad olika faktorer kan betyda för lärares olika val. I detta sammanhang redogör studenten för sambandet mellan språk och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifierar hur undervisning i svenska kan organiseras för att främja elevernas lärande. Dessutom redogör studenten i texten för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt exemplifierar hur olika slags texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling.

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5.

Prov 2: analys av elevtexter och ett skriftligt omdöme (analysis of learner texts and a written assessement) 7,5 hp

Provet består i analys och bedömning av autentiska elevarbeten i par. Analysen redovisas skriftligt. I ett skriftligt omdöme sammanställs elevens kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål och kunskapskrav. I samband med redovisning av det skriftliga omdömet reflekterar studenten individuellt över sin egen bedömnings-, betyg- och dokumentationspraktik. I detta prov bedöms lärandemål 6, 7 och 8.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20-34.

Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (2013) (32 s) Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se

Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (100 s i urval)

Andreasson, Ingela (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I: Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, Ingela, & Dovemark, Marianne (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), 480–491.

Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2012). Stockholm: Skolverket. (134 s) http://www.skolverket.se

I enlighet med skolans värdegrund? (2006). Stockholm: Skolverket. (66 s). http:www.skolverket.se

Israelsson, Marie, Jönsson, Anders & Grettve, Anna (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, Stefan, Myrberg, Eva & Rosén, Monica (2012). Teachers and tests: assessing pupils’ reading achievement in primary schools. Educational Research and Evaluation Vol. 18, No. 8, 693–711.

Johansson, Stefan (2015). Validitet och lärares bedömningar. I Det pedagogiska fältet. Pedagogisk forskning i Sverige. 1-2, 33-53. Swedish Educational Research Association.

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I: Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.

Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne. (2012) Stockholm: Skolverket. (ca 40 s) http://www.skolverket.se

Kåreland Lena (2005). Modig och stark - eller ligga lågt. Stockholm: Natur och Kultur (150 s i urval)

Liberg, Caroline (2001) Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Halmstad: Sigma Förlag (20 s)

Lundahl, Christian (2011) Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208 s)

Lundahl, Christian (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I: Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red) (2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (red.) (2008). Exploring talk in schools: inspired by the work of Douglas Barnes. London: SAGE. Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s)

Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur (162 s)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researche, 29, 4-14.

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

I övrigt ingår litteratur om ca 1000 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s., tillkommer

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning