Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL726C Svenska och lärande: Språk- och litteraturhistoria, normering och undervisning (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om språklig variation och förändring i Sverige och Norden från omkring 1700 till nutid samt utveckla kunskap om Västerlandets litteraturhistoria från omkring 1700 till omkring 1950. Studenten ska också fördjupa

sin förmåga att analysera äldre texter och dessutom använda dem i en samtida, kulturellt heterogen lärmiljö. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla en förståelse för hur kunskaper om litterära och språkliga förändringsprocesser kan användas i ett kunskapsbyggande arbete.

Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om relationer mellan kunskapssyn och lärande.

I delkursen studeras språklig variation och förändring i Sverige och Norden både synkront och diakront från omkring 1700 till nutid. Härvid behandlas också minoritetsspråken. Vidare behandlas metoder för att beskriva och analysera språklig variation och förändring samt teoretiska perspektiv på variation och förändring. Dessutom anläggs didaktiska perspektiv på studiet av och användning av äldre texter i undervisningen samt konsekvenserna av sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer i undervisning. Härvid fördjupas också frågan om relationen mellan kunskapssyn och lärande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva och resonera om språklig variation och förändring i Sverige och i Norden från omkring 1700 till nutid

2. analysera äldre sakprosatexter i olika genrer mot bakgrund av deras språkhistoriska placering

3. resonera om sambandet mellan å ena sidan språkvariation, å andra sidan språkförändring och kulturell och samhällelig kontext

4. ta ställning till sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer

5. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, drama, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Seminarium med en dramatiserande del (Seminar with Elements of Dramatization), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

I delkursen kan obligatoriska moment ingå. Dessa meddelas i så fall i samband med kursstart.

Vid omprov kan studenten komma att examineras enskilt istället för inom ramen för ett grupparbete.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

I delkursen studeras litteraturhistoria från omkring 1700 fram till omkring 1950.Studenten följer och undersöker också något eller några tematiska spår genom att hen gör ett antal nedslag i texter från olika tider.. De tematiska spår som väljs kan vara av olika karaktär och väljs tillsammans med kursens lärare. Likaså sker urvalet av texter tillsammans med kursens lärare. De texter som väljs jämförs och analyseras med hjälp av litteraturvetenskapliga och/eller språkvetenskapliga begrepp och sätts in i sitt historiska sammanhang. Dessutom diskuterar och reflekterar studenten över hur de kunskaper som hen tillägnat sig genom arbetet kan användas vid planering av undervisning i gymnasieskolan.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. tolka skönlitteratur från omkring 1700 fram till omkring1950 mot bakgrund av dess litteraturhistoriska placering

2. jämföra och analysera texter från olika tider från omkring 1700 med utgångspunkt i teoretiska perspektiv och med hjälp av litteraturvetenskapliga och/eller språkvetenskapliga begrepp

3. identifiera och diskutera förändringsprocesser och koppla dem till samhälleliga förändringar genom att följa något eller några tematiska spår i litteratur- och/eller språkhistorien från omkring 1700

4. presentera och reflektera över hur de kunskaper som arbetet med de tematiska spåren genererat kan användas vid planering av undervisning

5. använda digitala mediers möjligheter vid presentationer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Skriftlig och muntlig examination (Written and Oral Examination), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3, 4 och 5.

I delkursen kan obligatoriska moment ingå. Dessa meddelas i så fall i samband med kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.): Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 4–6, 8, 9, 12 och 18, 123 s.)

Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9. (17 s.). Tillgänglig via internet

Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10. (16 s.). Tillgänglig via internet

Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (198 s.)

Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 2, 7 och 9, 87 s.)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013, andra upplagan). Sociolingvistik. Solna: Liber (377 s.)

Torp, Arne (2004). Nordiske sprog i fortid og nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). Nordens sprog med rødder og fødder. København: Nordisk ministerråd. (25 s.). Tillgänglig via internet.

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gellerups. (Kapitel 6, 24 s.)

Ett urval av artiklar som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s.)

Barry, Peter (2017). Beginning Theory. An Introduction to Literary and Cultural Theory (Fourth Edition). Manchester: Manchester University Press (339 s.)

Elmelund, Jens K. (2006). The rhetoric of powerpoint. Seminar.net - International journal of media, technology and lifelong learning Vol. 2, Issue 1 (17s). Tillgänglig via internet.

Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. (300 s.)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts (eget urval)

Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar & Sahlin, Johan (2015, sjätte upplagan). Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts (eget urval)

Petersson, Margareta (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval)

Petersson, Margareta & Schönström Richard (2018). Nordens litteratur. Lund: Studentlitteratur (eget urval)

Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (eget urval)

Tenngart, Paul (2010). Litteraturteori. (2. uppdaterade uppl.) Malmö: Gleerups. (197 s.)

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. (205 s.)

Dessutom väljer studenten i samråd med kursens lärare facklitteratur, vetenskapliga artiklar, skönlitterära texter och sakprosa.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.