Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: LL204G-Självständigt arbete i fördjupningsämnet. Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja språk- och kunskapsutveckling. Studenten ska även utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning för att främja elevers lärande. Dessutom syftar kursen till att fördjupa studentens förmåga att planera och praktiskt tillämpa språkutvecklande undervisning.

Kursen behandlar bedömning som en del av undervisningen och som en förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Kursens fokuserar även språk och språkbruk ur ett brett perspektiv. Etnicitet, genus och klass utgör utgångspunkter för granskning av hur språk behandlas i skolans styrdokument, i läromedel och i olika texter eleven möter. Dessutom behandlas hur innehålls- och språkintegrerat arbete praktiskt kan tillämpas i undervisningen genom att bearbeta och fördjupa studentens erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Muntlig redovisning (Oral Presentation) (2 hp). I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig presentation av lektionssekvens (Oral Presentation of Sequence of Lessons) (4 hp). I detta prov examineras lärandemål 2 och 3.

Prov 3: Skriftlig examination (Written Examination) (3 hp). I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl Godkänd på Prov 3 samt Väl Godkänd på antingen Prov 1 eller Prov 2.

Andersson, Ida & Edinge, Jennie. (2020). Digitala läromedel i grundskolan -analys ur ett design och innehållsperspektiv. Examensarbete, Malmö Universitet. (42 s.)

Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders. (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 39–80; 99-108; 155-190)

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun. (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12 (4). (20 s.)

Hirsh, Åsa. (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket. (15 s.)

Hirsh, Åsa. (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket. (13 s.)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders. (2017). Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur. (Ca 100 s. i samråd med kursledaren)

Klapp, Alli. (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket. (13 s.)

Langer, Judith. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. (243 s.)

Liberg, Caroline. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Halmstad: Sigma Förlag. (20 s.)

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve. (red.) (2008). Exploring talk in schools: inspired by the work of Douglas Barnes. London: SAGE. (s. 1-16; 55-72; 131-150; 167-184)

Ridell, Kim. (2020). Genrebegreppets varierade uttryck som skrivdidaktisk resurs i grundskolans tidigare år. Masteruppsats, Malmö Universitet. (62 s.)

Schmidt, Catarina. (2014). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Doktorsavhandling, Örebro Universitet. (Ca 100 s. i samråd med kursledare)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14.

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 403-437.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).