Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Svenska och lärande: Text, kommunikation och förändring
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Text, Communication and Change
Kurskod
SL723C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2018-10-18
Gäller från
2018-10-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL702C Svenska och lärande: Äldre texter i en föränderlig värld (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad förståelse för hur elever kan utforska, kritiskt granska och producera texter, i olika genrer och medier, vars innehåll speglar ett preciserat problem, en specifik fråga eller en bestämd aspekt av en social verklighet.
Innehåll
Fokus i kursen ligger på läsning och produktion av texter och vilken funktion dessa sociala praktiker kan ha. Med text avses här det vidgade textbegreppet. Kursen inleds med att studenterna tillägnar sig en teoretisk grund genom litteraturstudier och bearbetning av litteratur i seminarier. Denna teoretiska grund består framför allt av olika teorier om literacy, med särskilt fokus på critical literacy. Därefter söker, väljer och analyserar studenterna olika vetenskapliga artiklar i ämnet och presenterar och diskuterar sedan dessa i grupper. I kursen ingår också projektarbete där en för gruppen angelägen samhällsfråga bearbetas, utforskas och perspektiveras genom läsning och tolkning av texter – sakprosa, skönlitteratur och andra medietexter - från olika delar av världen samt genom produktion av egna texter. Resultatet av arbetet ska utmynna i en aktivitet eller produkt som syftar till att påverka den verklighet som undersöks. Under arbetets gång använder sig gruppen av en digital portfolio, och varje student beskriver och reflekterar dessutom över arbetet och arbetsprocessen i en loggbok. Detta material ligger sedan till grund för en granskning och problematisering av arbetet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- söka, välja och analysera en vetenskaplig artikel
- problematisera literacybegreppet utifrån olika teoretiska perspektiv
- planera, genomföra och presentera ett problemorienterat projekt där olika kommunikativa verktyg används för att utforska, kritiskt granska, skildra och påverka sin värld
- kritiskt granska det problemorienterade projektet med hjälp av relevant teori
- diskutera vad användningen av digitala verktyg kan betyda för undervisning och lärande
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner, arbete i grupp, självstudier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar. Den första delen examineras muntligen genom ett seminarium där studenten presenterar en vetenskaplig artikel (lärandemål 1 och 2). Den andra delen är en muntlig presentation i grupp (lärandemål 3) och den tredje delen är en individuell text (lärandemål 2, 4 och 5)
Lärandemål 2 examineras både muntligt och skriftligt
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Barton, David (2007, second edition). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing (213 s.)
Beach, Richard & Myers Jamie (2001). Inquiry-Based English Instruction. Engaging students in Life and Literature. Teachers College Press (187 s.)
Cope, Bill & Kalantzis Mary (ed) (2000). Multiliteracies. Literacy Learning and the Design of Social Futures. Routledge (s. 3-37)
Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018): Digitalisering, literacy och modalitet. Lund: Studentlitteratur (120 s.)
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Symposion (s 11-22, 84-131, 151-258) (160 s.)
Hellspong, Lennart (2011, 3 uppl.). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 99-112)
Ivanic, R. 2004. Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education Vol. 18, No 3. (s. 220–245).
Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research. Education Inquiry Vol. 4, No. 2 (s. 225-242)
Parmenius Swärd, Suzanne (2009). Skrivande som handling och möte: Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet (227 s.).
Vetenskapliga artiklar tillkommer.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).