Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SL711C Svenska och lärande: Språk och litteratur genom historien (genomgången) eller SL727C Svenska och lärande: Språk och litteratur genom historien (genomgången)

Kursens syfte är att studenten ska bredda och fördjupa sina kunskaper om berättande från olika kulturer och i olika medier. Vidare ska studenten utveckla fördjupade insikter om vad berättande och reception kan betyda i undervisning.

Kursen behandlar berättandet i olika kulturer och i olika medier. Studenterna får möta berättande från olika delar av världen och reflektera över hur kulturella och globala perspektiv gestaltas. Skillnader mellan skriftligt och muntligt berättande studeras. Berättandet som kunskaps- och traditionsbärare diskuteras och problematiseras. Filmens berättande lyfts särskilt fram och studeras med hjälp av analytiska begrepp. Även berättandet i andra medier såsom stillbilder, tryckta texter och TV-produktioner studeras och analyseras. Detta sker huvudsakligen i en seminarieserie där olika berättande texter diskuteras och analyseras utifrån olika teman. Studenterna ges också möjlighet att diskutera och ta ställning till hur olika berättande texter kan skapa en flerstämmig lärandemiljö. Vidare behandlas receptionsteorier på ett fördjupat sätt för att studenterna ska kunna analysera läsares möten med olika typer av berättande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. jämföra berättande i olika medier och från olika kulturer samt reflektera över och värdera berättandet som kunskaps- och traditionsbärare

2. redogöra för och diskutera egna och andras tolkningar av berättande texter med hjälp av analytiska begrepp och olika teoretiska perspektiv

3. använda olika receptionsteorier för att reflektera över och analysera läsning av berättande texter

4. med hjälp av analytiska begrepp och olika teoretiska perspektiv diskutera innebörden av en flerstämmig lärandemiljö utifrån reception i dialog.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, självstudier, seminarier och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar där den första är ett muntligt seminarium (lärandemål 2, 3 och 4). Den andra delen är en individuell essä (lärandemål 1).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahmed, Sara (2014). The cultural politics of emotion. Edinburgh:

Edinburgh University Press. (s. 1-19)

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur (240 s.)

Felski, Rita (2008). Uses of Literature. Malden: Blackwell Publishing (135 s.)

Hall, Stuart (red.) (1997). Representation. Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage Publications (s. 1-62, 223-277)

Kompridis, Nikolas (2013). Recognition and Receptivity. Forms of

Normative Response in the Lives of the Animals We Are. New

Literary History, 44(1) (s. 1-24)

Moi, Toril (2009). What can Literature Do? Simone de Beauvoir as

a Literary Theorist. PMLA, 124(1), (s. 189-198)

Moi, Toril (2011). The Adventure of Reading. Literature and Philosophy, Cavell and Beauvoir. Philosophy, Cavell and Beauvoir. Literature & Theology, 25(2) (s.125-140)

Petersson, Margareta (2010). Globalisering och litteratur: Växjö: Linnéuniversitetet (4 s.) Tillhandahålls av läraren

Ong, Walter J. (1990). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos (Inledning, Kapitel 1, 4, 5 och 6, 100 s.)

Skönlitteratur omfattande cirka 800 sidor samt 8-10 filmer väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.

Aktuell Tv-serie och autofiktion/biografi väljs i samråd med kursens lärare.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).