Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv på nutida texter och medier samt utveckla fördjupade insikter i barns och ungdomars sätt att förhålla sig till skönlitteratur och medietexter. Vidare ska studenterna fördjupa sin förtrogenhet med skolans och svenskämnets roll i ett samhälle i kulturell och språklig förändring.

Kursen ger en introduktion till och en översikt över några centrala problemområden inom samtida kulturteori och kulturanalys: synen på kanon och bildning, litteraturens ställning i mediekulturen, olika förhållningssätt inom skolan till ungdomskultur, populärkultur och medier, den kulturella identitetens omförhandlingar i ett samhälle präglat av ökad heterogenitet. I kursen belyser studenterna med hjälp av olika kulturanalytiska teorier, begrepp och perspektiv särskilt hur sociala kategorier som genus, klass, etnicitet och generation kommer till uttryck i ungas textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Vidare behandlar kursen språklig variation i dagens samhälle. Studenterna analyserar och tolkar skönlitteratur och film också ur ett språksociologiskt perspektiv. De sammanhängande områdena klass, genus, etnicitet och generation belyses även ur detta perspektiv och fördjupas genom läsning och tolkning av texter. Kursen tar också upp språkets identitetsskapande betydelse. Vidare behandlas språkbruk och språknormer och deras inbördes relationer. Studenterna undersöker och analyserar tillsammans internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga, såsom PISA och nationella prov.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, självstudier, seminarier, gruppdiskussioner, responsarbete och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en skriftlig, individuell hemtentamen. I denna redovisar och diskuterar studenten, med stöd i språksociologisk teori, språkets identitetsskapande betydelse i relation till värderingar och hierarkier och språkbruk och språknorm i skolan och i övriga samhället (lärandemål 1, 2, 3 och 5). Den egna lärarpraktiken analyseras och problematiseras utifrån centrala språksociologiska begrepp (lärandemål 5). Dessutom analyserar och förhåller sig studenten kritiskt till internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga (lärandemål 8).

Den andra delen utgörs av ett muntligt litteraturseminarium i vilket kursdeltagarna med stöd i språksociologisk och kulturanalytisk teori samt receptionsteori analyserar och problematiserar skönlitteratur och film samt den praktik de verkar i (lärandemål 4, 5 och 6). I seminariet analyseras skönlitterära texter och medietexter som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan utifrån kulturanalytisk teori med fokus på representation av klass, etnicitet, genus och generation. Även språksociologisk teori kan användas. I examinationen ingår att studenten ger respons på kurskamraternas tolkningar (lärandemål 7).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Ordfront (361 s.)

Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Studentlitteratur (199 s.)

Boyd, Sally & Ericsson, Stina (red.) (2015). Sociolingvistik i praktiken. Studentlitteratur (252 s.)

Gripsrud, Jostein (2002). Mediekultur – Mediesamhälle. Daidalos (Del II, 150 s.)

Hall, Stuart (1999). Kodning och avkodning. I Johansson Thomas, Sernhede Ove & Trondman Mats (red.). Samtidskultur. Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nya Doxa (s. 227-237) (11 s.)

León Rosales, René. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010. Stockholm; Botkyrka. (344 s.)

Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Book History vol:9 (s. 291-311)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur (s.189-315)

Nationella prov för år 9, Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/

Persson, Magnus, (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur (s. 105-217)

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Studentlitteratur (kap 1,3,4 och 6, ca 180 s.)

Pisa 2012 Assessment Framework. Chapter 2 Reading Literacy. OECD (2003)

www.pisa.oecd.org/dataoecd/38/52/33707212.pdf (ca 20 s.)

Pisa 2012 - 15-åringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv. Skolverket (2013). http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 (i urval ca 40 s.)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013, andra upplagan). Sociolingvistik. Liber (377 s.)

Ett urval artiklar ur tidskifterna Language and Intercultural Communication, Language in Society, Language Variation and Change

Skönlitteratur (samtliga titlar ingår)

Andersson, Lena (1999). Var det bra så? Natur och Kultur

Bakhtiari, Marjaneh (2005). Kalla det vad fan du vill. Ordfront

Djebar, Assia (2004). Sultanbrudens skugga. Leopard förlag (Gy)

Flygt, Torbjörn. (2001). Underdog. Norstedt

Kallifatides, Theodor. (2001). Ett nytt land utanför mitt fönster. Bonnier

Kieri, Katarina. (2004). Dansar Elias? Nej! Rabén & Sjögren

Kincaid, Jamaica. (1998). A Small Place. Farrar, Straus, Giroux

Le, Nam. (2010). Båten. Natur och kultur

Levithan, David. (2013). Jag, En. Gilla böcker

Montelius, Martina. (2013). Främlingsleguanen. Atlas

Sjölin, Daniel. (2004). Personliga pronomen - en melodroman. Norstedts

van Lieshout, Ted. (2003). Bröder. Eriksson och Lindgren

Wahldén, Christina. (2007). För bra för att dö. Tiden (7-9)

Film (samtliga titlar ingår)

Kechiche, Abdellatif (2013), Blå är den varmaste färgen

Meadows, Shane (2006). This is England

Pichler, Gabriella (2012). Äta, sova, dö

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).