Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i svenska i ett 4-6 – perspektiv. Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen och språkutvecklande lärprocesser. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper och en beredskap att möta elever kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Planering och organisation av undervisning och bedömning som en del av undervisningen, bearbetas utifrån didaktisk teori, läroplansteori och teorier om kunskap och lärande. Kursen behandlar planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras och didaktiseras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift på plats vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1, Informationsfilm och seminarium (Informative film and Seminar), 4hp

I detta prov bedöms lärandemål 3.

I detta prov bedöms lärandemål 1,2, 6 och 8

Detta prov består av en salstentamen. I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 7

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 2 samt på Prov 1 eller 3

Den muntliga presentationen/Muntliga presentationer kräver god språkbehandling, disposition och presentationsform. Den skriftliga texten kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

Bunar, Nihad (2020) Utbildning och mångkulturalitet det globala samhället. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (15 s)

Dysthe, Olga (1996). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385-425.

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan Ingarö: Columbus förlag. (c:a 100 sidor, i samråd med kursledaren).

Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.101 – 120. Tillgänglig på Internet: (19 s)

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4. upppdaterad uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (ca 275s.)

Holmberg, Per (2019). Grammatik i ett funktionellt perspektiv. I: Liberg, Caroline & Smidt, Jon. Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (12 s)

Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven &

Riddersporre, Bim (red.)Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm:

Natur och Kultur. S. 319-334 (15 s)

Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217s)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 129-147 (18 s)

Korneliussen, Niviaq (2018). Homo sapienne. Stockholm: Leopard (152 s)

Kåreland, Lena (red) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-152) (125 s)

Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.25 – 44. Pdf på Canvas

Liberg, Caroline & Nordlund, Anna (2019). Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår. Nordic Journal of Literacy Research. Vol 5. No.2 2019, pp 120-139 (19 s)

Liberg, Caroline (2020). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (20 s)

Liberg, Caroline & Säljö, Roger (2020). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (23 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund:Studentlitteratur (168 s)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (67 s)

Lundgren, Ulf P. (2020). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (83 s)

Lundin, Katarina. (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB. (150 s)

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups (s 7-52) (45 s)

Simonsson, N. (2012). Världens viktigaste handledning: om kroppen, känslor. Stockholm: Ordfront (132 s)

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6 (2016). Stockholm: Skolinspektionen (17 s)

Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket (66 s). (Tillgänglig via internet)

Skolverket (2020). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket (Tillgänglig via internet)

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket

Säljö, Roger (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (60 s)

Wahlström, Ninni (2016). A third wave of European education policy: Transnational and national conceptions of knowledge in Swedish Curricula. European Educational Research Journal, 15(3), 298-313

Wernersson, Inga (2020) Genusordning och utbildning) —förr och nu. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (22 s)

Westman, Maria (2019). Bedömning i och av svenska. I: Liberg, Caroline & Smidt, Jon. Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (11 s)

I övrigt ingår litteratur som väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s., tillkommer

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).