Kursplan hösten 2019
Kursplan hösten 2019
Benämning
Svenska och lärande: Barns tal-, läs- och skrivutveckling i ett flerspråkigt perspektiv
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Children's Speech and Literacy from a Multilingual Perspective
Kurskod
SL232B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-09-19
Gäller från
2019-11-11
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och avser undervisning i ämnet svenska.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar också till att studenten ska få kunskap om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter. Ytterligare ett syfte är att studenten ska tillägna sig kunskaper och en beredskap att möta elever kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.
Innehåll
Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.
Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.
Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.
Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och problematisera olika teoretiska utgångspunkter för grundläggande och fortsatt läs- och skrivundervisning och hur dessa kommer till uttryck i en pedagogisk praktik samt reflektera över hur olika kunskapssyn påverkar undervisningsprocesser
- förklara översiktliga principer för stavning och meningsbyggnad och mönster för ordböjning samt redogöra för elev- och lärobokstexters struktur och språkliga drag med användande av adekvat terminologi
- redogöra för samt exemplifiera likheter och skillnader mellan utvecklingen av modersmålet och andraspråket samt urskilja andraspråksdrag och särskilja dessa från läs- och skrivsvårigheter
- utifrån ett första- och andraspråksperspektiv och kunskaper om kulturella förändringar och barns och ungas textvärldar kritiskt granska och ta ställning till val av läromedel, litterära och visuella texter i en språkligt och kulturellt heterogen skola samt i dessa texter tolka representationer av identitet, klass, etnicitet och genus och diskutera dess betydelse för undervisning
- kommunicera och didaktisera frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad
- skriva en utredande text som är väl utformad med hänsyn till disposition, språk och formaliahantering
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1, informationsfilm och seminarium (informative film and seminar) 5hp
I detta prov bedöms lärandemål 1
En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium.
Prov 2, en lektionssekvens och en utredande text (sequence of lessons and expository text) 5hp
I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 6.
Provet består av en planering av en lektionssekvens där språkutveckling och kunskapsområdet identitet, sexualitet och samlevnad integreras och redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val.
Prov 3, tentamen (examination ) 5 hp
Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms mål 2 och 3
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på alla proven.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Att undervisa elever med svenska som andraspråk: ett referensmaterial. (2., omarb. uppl.) (2000). Stockholm: Statens skolverk. (112 s)
Backman, Fredrik, 2016, Björnstad, Piratförlaget, Stockholm. (472 s).
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (208 s)
Grunderna i svenska språket: http://www.grundenisvenska.se/
Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217 s)
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I : Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2011). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur. (X s)
Liberg, Caroline, af Gejerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (116 s)
Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red). (2019) Att bli lärare i svenska. (Första upplagan). Stockholm: Liber. (kap. 2, 3, 4, 5, 7, 8, 10, 11) (ca. 75 s)
Lindholm, Anna (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2019. (238 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (kap 5, 7-9,11, 13) Är en handbok för ditt eget skrivande – behandlas inte på lektionerna.
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande skola bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur och Kultur. (kap. 7, 9, 10, 11 samt 14)
Lundin, Katarina (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB. (150 s)
Läslyftet (2017). Modulen: Kritiskt textarbete F-6. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: Läs- och skrivportalen.se. Stockholm: Skolverket (ca 90 s)
Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6. [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Skolinspektionen. (46 s)
Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. [Elektronisk resurs]. (2000). Stockholm: Statens skolverk. (32 s)
Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6 (2016). Stockholm: Skolinspektionen (17 s)
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups (s 7-52) (45 s)
Simonsson, N. (2012). Världens viktigaste handledning: om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront. (132 s)
Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (158 s)
Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: mellanstadiet. (1. Uppl.) Stockholm: Natur och kultur. (280 s)
Språket bär kunskapen: http://ur.se/Produkter/182356-Spraket-bar-kunskapen/Fordjupning
Språkutvecklande arbete: http://urskola.se/Produkter/182464-UR-Samtiden-Flersprakighet-i-fokus-Sprakutvecklande-arbete
Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål
I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s., tillkommer.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).