Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar också till att studenten ska få kunskap om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter. Ytterligare ett syfte är att studenten ska tillägna sig kunskaper och en beredskap att möta elever kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.

Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.

Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I detta prov bedöms lärandemål 1

En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium.

I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 6.

Provet består av en planering av en lektionssekvens där språkutveckling och kunskapsområdet identitet, sexualitet och samlevnad integreras och redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val.

Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms mål 2 och 3

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på alla proven.

Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s i urval)

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2007). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, www.skolverket.se (ca. 50 s i urval)

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s i urval)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis (ca 100 s. i urval)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s)

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber (kap 1,3-5, 7, 8)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I : Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2011) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur.

Liberg, Caroline, af Gejerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010).Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (116 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (kap 5, 7-9,11, 13)

Läslyftet (2015) Modulen: Kritiskt textarbete F-6. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: Läs- och skrivportalen.se. Stockholm: Skolverket

Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6 (2010). Stockholm: Skolinspektionen (ca 35 s i urval)

Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. [Elektronisk resurs]. (2000). Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=657 (32 s)

Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6 (2016). Stockholm: Skolinspektionen (17 s)

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups (s 7-52)

Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste bok. Stockholm: Ordfront förlag (s 10-142)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s., tillkommer.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).