Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten skall utveckla teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.

Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. I kursen behandlas också frågor kring bedömning i svenskämnet.

Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar i samhället som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Informationsfilm och seminarium (Informative Film and Seminar) 5 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig lektionssekvens och en utredande text (Oral Presented Sequence of Lessons and Expository Text) 5hp

I detta prov bedöms lärandemål 5 och 6.

Prov 3: Skriflig salstentamen (Written Examination) 5 hp

Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms mål 2, 3 och 4.

Muntliga presentationer kräver god språkbehandling, disposition och presentationsform. Den skriftliga texten kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl Godkänd krävs betyget Väl Godkänd på prov 3 samt Väl Godkänd på ett av de övriga proven.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan. (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (s. 11–41; 81–115).

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin. (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (148 s).

Dysthe, Olga. (1996). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385-425.

Eriksson, Jessica; Grönvall Fransson; Camilla & Johansson, Annelie. (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan. Ingarö: Columbus förlag (s. 78 – 89; 124 - 180).

Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (237 s).

Gibbons, Pauline. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, 4:e uppdaterad uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (275 s).

Godhe, Anna-Lena & Sofkova Hashemi, Sylvana (red.). (2019). Digital kompetens för lärare. Första upplagan Malmö: Gleerups (s. 99 – 150).

Gunnarsson Contassot, Maria. (2003). Kartan och terrängen. I: Myndigheten för skolutveckling, Det leksamma allvaret: fyra språkutvecklande miljöer. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (21 s).

Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin. (2010). Tidiga möten med skrift. I: Bim Riddersporre & Sven Persson (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s).

Jönsson, Anders. (2020). Lärande bedömning. 6:e upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning (249 s).

Jönsson, Karin (red.). (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217 s).

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth. (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2011) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur (19 s).

Korneliussen, Nivaq. (2018). Homo Sapienne. Stockholm: Leopard (152 s).

Kåreland, Lena. (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur (s. 25–152).

Liberg, Caroline & Smidt, Jon. (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. (s. 31–74; 89–130; 143–158; 185–200).

Liberg, Caroline. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv - möjligheter och begränsningar. I: Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande (s. 108–128).

Lindstedt, Ingerd. (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 31–38; 45–106; 119 – 126; 135 – 138).

Lundin, Katarina. (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB (150 s).

Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline. (2020). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan] Stockholm: Natur och Kultur (ca 100 sidor, i samråd med kursledaren).

Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (120 s).

Skolverket. (2016). Nya språket lyfter, ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 1-6. Stockholm: Skolverket (124 s).

Skolinspektionen. (2010). Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6. Stockholm: Skolinspektionen (ca 35 s).

Skolinspektionen. (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6. Stockholm: Skolinspektionen (17 s).

Skolverket. (2000). Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Stockholm: Skolverket (ca 35 s).

Skolverket. (2011a). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket (44 s).

Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2020). Stockholm: Skolverket (304 s).

Skolverket. (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket (65 s).

Skolverket. (2017). PIRLS 2016. Stockholm: Skolverket (74 s.).

Skolverket. (2019). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Stockholm: Skolverket (9 s.).

Svensson, Gudrun; Svensson, Jenny; Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa. (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket (162 s.).

Sveriges Utbildningsradio (2014). Språkutvecklande arbete. Tillgänglig via internet.

I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s, tillkommer.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).