Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap om kulturella förändringar, t.ex.i de textvärldar barn möter.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.

Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.

Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar i samhället som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

I detta prov bedöms lärandemål 1

En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium.

I detta prov bedöms lärandemål 5.

Provet består av en planering av en lektionssekvens där språkutveckling och ett ämnesinnehåll integreras och redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val. Den utredande texten är väl utformad med hänsyn till disposition, språk och formaliahantering, samt anpassad för digital publicering.

Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms mål 2, 3 och 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Den muntliga presentationen/Muntliga presentationer kräver god språkbehandling, disposition och presentationsform. Den skriftliga texten kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (199 s) (Inledning och kap 1 och 4-5 som pdf, på Canvas)

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2007). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (120 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. (148 s)

Dysthe, O. (1996). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385-425.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva : familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (237 s)

Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. (2014). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet (65 s)

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, 4., uppdaterad uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (275 s.)

Godhe, Anna-Lena & Sofkova Hashemi, Sylvana (red.) (2019). Digital kompetens för lärare. Första upplagan Malmö: Gleerups (187 s) (Kap 7,8,9 och 10)

Gunnarsson Contassot, Maria (2003) Kartan och terrängen. I: Det leksamma allvaret: fyra språkutvecklande miljöer. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (21 s) (Pdf på Canvas)

Jemisin, Nora K. (2019) Den femte årstiden: roman. Stockholm: Norstedts (473 s)

Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010). Tidiga möten med skrift. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s) (Pdf på Canvas)

Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217 s)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I : Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2011) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur.(19 s)

Kåreland, Lena (red) (2005) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-152)

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. Kapitel 2-4, 6-8, 10, 13)

Liberg, Caroline (2001) Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv- möjligheter och begränsningar. I: Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. S. 108-128 (Pdf på Canvas)

Lidbeck, Agnes. (2017). Finna sig: roman. Stockholm: Norstedts (199 s)

Lundin, Katarina. (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB. (150 s)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 7 och 10

Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6 (2010). Stockholm: Skolinspektionen (ca 35 s) (Pdf på Canvas)

Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. (2000). Stockholm: Statens skolverk (32 s) (Pdf på Canvas)

Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6 (2016). Stockholm: Skolinspektionen (17 s) (Pdf på Canvas)

PIRLS 2016 [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3868

Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. (2011). Stockholm: Skolverket (44 s)

Språkutvecklande arbete: http://urskola.se/Produkter/182464-UR-Samtiden-Flersprakighet-i-fokus-Sprakutvecklande-arbete

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket

Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk

I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s, tillkommer.

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan Ingarö: Columbus förlag

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (kap 5, 7-9,11, 13) Är en handbok för ditt eget skrivande

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).