Kursplan våren 2013
Kursplan våren 2013
Benämning
Svenska och lärande: Språkutvecklande läroprocesser, dokumentation och bedömning
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Language Development, Documentation and Assessment
Kurskod
SL222B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-12-18
Gäller från
2013-01-21
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och avser undervisning i ämnet svenska.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenterna skall utveckla redskap för att dokumentera och bedöma språkutveckling.
Innehåll
Kursen behandlar olika synsätt, teoretiska aspekter och olika pedagogiska riktningar vad gäller den grundläggande läs- och skrivundervisningen. Dessa problematiseras och diskuteras för att synliggöra hur barns olika villkor och behov kan mötas i en språkligt och kulturellt heterogen skola. Kursen behandlar också frågor som rör lärande på ett andraspråk och specialpedagogiska frågor. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. Den svenskämnesdidaktiska innehållsfrågan är central. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Dokumentation av läs- och skrivprocesser och bedömning av dessa processer problematiseras.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur – med utgångspunkt i styrdokument och ämnesområdet svenska, svenska som andraspråk och modersmål
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap och lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan i svenska och svenska som andraspråk
- kunna analysera och problematisera olika teoretiska utgångspunkter för grundläggande språk-, läs- och skrivundervisning och hur dessa kommer till uttryck i en pedagogisk praktik
- redogöra för hur barns och ungdomars språkliga förmåga – visuell, verbal- och skriftspråklig – utvecklas i funktionella sammanhang samt exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja varje barns lärande och utveckling i det praktiska pedagogiska arbetet
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande
- tolka kännetecken för läs- och skrivsvårigheter och särskilja dessa från andraspråksdrag samt kunna redogöra för hur miljöer för språk-, läs- och skrivutveckling för barn och unga i behov av särskilt stöd kan utformas i svenska och svenska som andraspråk
- kunna beskriva och diskutera hur undervisning kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas i svenska och svenska som andraspråk
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
En första del av examinationen består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, skapar en digital produktion av dokumenterad läs- och skrivundervisning och en lärarintervju. Produktionen presenteras muntligt samt diskuteras och analyseras vid ett seminarium. Med utgångspunkt i seminariet skriver studenten en individuell text utifrån de exempel som visats i gruppernas digitala produktioner och metodlitteratur där läs- och skrivundervisning analyseras och diskuteras med utgångspunkt i relevant teori.
En andra del av examinationen består av en skriftlig planering i grupp av ett arbete i en kommande tänkt vfu-period där studenten utifrån styrdokument, relevant teori och en konkret undervisningsgrupp fokuserar på hur en inkluderande och gynnsam språkutvecklande miljö kan byggas upp. I arbetet ska studenten exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutvecklingen. I uppgiften ingår att tillämpa kriterier för bedömning av läs- och skrivutveckling. Den planerade undervisningen analyseras och problematiseras.
Planeringen ventileras i ett uppföljande seminarium som fokuserar hur barns språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang.
En tredje del av examinationen består i att studenten utifrån autentiska elevtexter i par analyserar och bedömer elevers språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv. Analysen och en plan på uppföljning redovisas både muntligt och skriftligt. Vid ett seminarium diskuteras planen och där redovisar studenten också hur andraspråksutvecklingsdrag kan särskiljas från läs- och skrivsvårigheter och hur miljöer för språk-, läs- och skrivutveckling för barn och unga i behov av särskilt stöd kan utformas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk. 2. uppl. Stockholm: Liber ( 110 s.)
Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s i urval)
Frykholm, Clas-Uno (2007) Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.101 – 120. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s.)
Hattie, John (2011) Synligt lärande.
http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1
Hessel, Agnéta & Ekberg, Camilla (red.) (2008). Modersmålslärare berättar. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Tillgänglig på Internet: http://www.mah.se/pages/156744/ModersmålslärareBerättar.PDF (25s i urval)
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010). Tidiga möten med skrift. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s 121-138) (17 s)
Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (169 s)
Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 319-334 (15 s)
Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (196 s)
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 129-147
Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011) Stockholm: Skolverket.
Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen.(2000). Stockholm: Statens skolverk (32 s)
Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=657
Myrberg, Mats (2007) Läs och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 73-99. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en ny synvända. Pedagogiska magasinet . 2/08,s. 43-46 (4 s)
Nya språket lyfter! . (2009). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på http://www.skolverket.se/sb/d/646
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? [Elektronisk resurs] : kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. (2009). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (60 s.)
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I: Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och lärande. Stockholm: Skolverket (58 s)
Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål
Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s, tillkommer
Valbar litteratur (en av böckerna väljes i samråd med läraren):
Allard, Birgita; Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001).Nya lusboken: [en bok om läsutveckling]. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning (176 s)
Dahlgren, Gösta m.fl. (2006). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber (190 s)
Det leksamma allvaret: fyra språkutvecklande miljöer. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (113 s)
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur (80 s)
Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur (112 s)
Sandström Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära. Kristianstad: Kristianstad University Press (104 s)
Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber (200 s)
Söderbergh, Ragnhild (2009). Läsa, skriva, tala – barnet erövrar språket. Malmö: Gleerup (176 s)
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Wagner, Åse Kari m.fl.(2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok om skriftspråkslärande. Lund: Studentlitteratur (100 s i urval)
Vasquez, Vivian Maria (2004). Negotiating Critical Literacy with Young Children. Mahwah, N.J:L. Erlbaum Associates (158 s)
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur (340 s)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.