Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Svenska och lärande: Litteratur, historia och kulturell identitet
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Literature, History and Cultural Identity
Kurskod
SL210C
Omfattning
6 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Fastställandedatum
2020-05-15
Gäller från
2020-05-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL209C Svenska och lärande: Att analysera, bedöma och stödja språkutveckling (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om den västerländska litteraturen i en historisk och samhällelig kontext och i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.
Innehåll
Studenten ges möjlighet att skaffa sig en bred överblick över västerländsk litteratur från olika tider genom nedslag i några centrala litteraturhistoriska perioder, från antiken till 1700. Perioderna väljs så att de tydligt illustrerar brytningstider och förändringar av litterär art. Ett antal verk och författare lyfts fram för att belysa vad som är karakteristiskt för olika perioder och strömningar och ses kontinuerligt mot en historisk och social bakgrund. Från varje period läser studenten litterära texter med ett särskilt fokus på hur kulturella identiteter gestaltas. Texterna diskuteras i mindre grupper och under seminarier. Begreppet kulturell identitet förstås i vid bemärkelse och rymmer inte bara frågor som rör etnicitet, kön och klass utan även vardagskultur, politiska och ekonomiska maktförhållanden samt ideologier. Studenten analyserar och tolkar dessa texter med utgångspunkt i deras historiska och samhälleliga kontexter. Studenterna diskuterar också kulturarv och kanon. Med utgångspunkt i sina skolerfarenheter och i teori diskuterar studenterna möjligheten att använda äldre litterära texter i arbete med grundläggande existentiella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra översiktligt för centrala perioder och brytningspunkter där litterära förändringsprocesser blir särskilt tydliga
- resonera om hur litteratur från olika tider och platser gestaltar kulturella identiteter och mänskliga erfarenheter, och om dessa texter som möjliga vägar till kunskap om existentiella frågor
- analysera prosa och lyrik med hjälp av litteraturvetenskapliga termer och reflektera över hur man kan använda texterna som undervisningsstoff i en skola med kulturell och språklig mångfald
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, självstudier, seminarier och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag
Bedömningsformer
Examinationen består av ett muntligt seminarium som behandlar lyrik, samt en individuell, skriftlig hemtentamen. (lärandemål 1, 2 och 3)
I kursen kan obligatoriska moment ingå.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Facklitteratur
Bergman, Lotta mfl (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Solna: Liber (kap 4 & 5, ca 70 s.)
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur (222 s.).
Culler, Jonathan (1997). Identity, Identification, and the Subject. I: Literary Theory. A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press (s 108-120) (12 s.)
Hall, Stuart (1992). The Question of Cultural Identity. I: Hall,Stuart, Held, David & McGrew, Tony (eds.). Modernity and It's Futures. Oxford: Polity Press (s 273-326) (53 s.)
Haettner Aurelius, Eva, Mai, Anne-Marie & Møller Jensen, Elisabeth (red.) (1993). Nordisk kvinnolitteraturhistoria Bd 1 I Guds namn : 1000-1800. Höganäs: Wiken (eget urval ca 50 s.) Tillgänglig på Internet
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts (eget urval ca 100 s.)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995). Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts (eget urval ca 100 s.)
Petersson, Margareta. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval ca 70 s.)
Därtill tillkommer ett examensarbete som behandlar för kursen centrala frågor, och som studenten söker på egen hand.
Skönlitteratur
Bibeln (eget urval ca 20 s.) Tillgänglig via Internet
Claéson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson Gunnar D (2006). Texter från Sapfo till Strindberg. Lund: Studentlitteratur. (eget urval ca 150 s.)
Cervantes. Don Quijote (eget urval ca 50 s.)
Shakespeare, William. En midsommarnattsdröm (116 s.)
Shakespeare, William. Hamlet (139 s.)
Sofokles. Kung Oidipus (101 s.)
Tristan och Isolde (J. Bédiers version) (154 s.)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).