Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om svenska språket som system och i bruk och kunna tillämpa denna kunskap för att analysera, bedöma och stödja elevers språkutveckling. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om centrala lärandeteorier.

Inom kursen behandlas svenska språkets grammatiska och fonetiska regelsystem ur ett funktionellt perspektiv. Studenterna studerar också skillnader och likheter mellan tal och skrift och de didaktiska konsekvenserna av dessa skillnader och likheter. Begreppet språklig medvetenhet problematiseras liksom också vad tal- och skriftspråklig kompetens innebär för individ och samhälle. Grammatikens vad, hur och varför diskuteras, varvid den skolgrammatiska traditionen ställs i belysning av de ämnesdidaktiska begreppen formaliserad och funktionaliserad undervisning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, gruppdiskussioner (även nätbaserade), föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1) Den andra delen utgörs av ett nätbaserat litteraturseminarium (lärandemål 2).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Med utgångspunkt i sina kunskaper om svenska språkets grammatiska regelsystem analyserar studenterna språket i elevers textproduktion samt använder dokumentation av elevers textproduktion som redskap för att bedöma hur långt elever hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevers fortsatta språkutveckling kan utformas. I detta sammanhang diskuterar studenterna också elevtextanalysens funktion som grund för samtal mellan vårdnadshavare, lärare och elev samt reflekterar över bedömningen. I kursen behandlas också centrala lärandeteorier.

Efter avslutad delkurs ska studenten

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, gruppdiskussioner (även nätbaserade), föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar. Den första delen består av en skriftlig analys och reflektion (lärandemål 2, 3, 4 och 5 ). Den andra delen består av ett muntligt seminarium (lärandemål 1).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.