Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL207C Svenska och lärande: Språk, utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om skönlitteratur och andra medietexter och deras betydelse för ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna använda och iscensätta skönlitteratur och andra medietexter i ämnesövergripande undervisning och tematisk undervisning i svenska. Studenten ska också utveckla kunskap om förhållandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i relation till lärarprofessionen.

I kursen behandlas skönlitteratur och andra medietexter – såväl analoga som digitala - i tematiska och ämnesövergripande sammanhang varvid sådana texter som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. Här diskuteras vikten av att läraren i arbete med skönlitteratur och andra medietexter medvetet väljer texter som anknyter till och utmanar de erfarenheter och omvärldsbilder som eleverna har. I kursen introduceras litteratur- och filmvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenterna använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad. Berättartekniska grundfrågor tas upp liksom även tolkning och meningsskapande vid textläsning samt forskning om hur unga tillägnar sig litterära texter. Studenterna får då också använda olika analysverktyg i en pedagogiskt riktad textanalys där de belyser en text ur en konkret lässituation i skolan. I kursen får studenterna tillfälle att problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Härvid reflekterar studenterna över begreppens innebörd för olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap, och därmed tydliggörs också olika synsätt vad gäller kunskap och lärande. Sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling uppmärksammas och studenterna ges tillfälle att utforska skönlitteraturens och andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang. I förhållande till kursens olika perspektiv diskuteras och värderas relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av tre delar:

Den första delen är ett litteraturseminarium (delar av lärandemål 2).

Den andra delen utgörs av en muntlig och skriftlig presentation och diskussion i grupp av ett tematiskt arbete. Den muntliga presentationen har inslag av gestaltning (lärandemål 1, 3, 4, 5).

Den tredje delen består av en individuell skriftlig pedagogiskt riktad textanalys (lärandemål, 2).

Delar av lärandemål 2 examineras alltså både muntligt och skriftligt.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alexanderson, Kristina, Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (2016). Kritiskt tänkande: i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (Inledning och kapitel 1, 5, 62 s.)

Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999), Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (Kap. 1, 2, 4 och 5, 56 s.)

Beach, Richard m fl (2006). Teaching Literature to Adolescents. Lawrence Erlbaum Associates (s. 1-121)

Chambers, Aidan (2001). Böcker inom oss – om boksamtal. Rabén & Sjögren (163 s.)

Edvardsson,Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018), Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (s. 31-107)

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (Kap. 1, 3, 5, 9, 11, 12 och 13, 56 s.)

Johansson, Cecilia (2016). Historieundervisning i ett nytt medielandskap: En interventionsstudie om högstadieungdomar som bloggar om andra världskriget. I: Larsson, Anna (red), Medier i historieundervisningen: Historiedidaktisk forskning i praktiken (s. 24-43). Tillgänglig via internet.

Jönsson, Maria & Öhman, Anders (red.) (2015). Litteratur och läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (kap. 3 och 6, 37 s. )

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (kap. 1-3, 42 s.)

Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, utgiven av Skolverket (15 s.) Tillgänglig via internet.

Lundahl, Christian (2014, 2 uppl.). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 3, 4 och 7, 67 s.)

Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket kap 1-3 (41 s.) Tillgänglig via internet.

Molloy, Gunilla (2008, 2 uppl.). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur (296 s.)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (s. 9-133)

Nilsson, Jan (2007 2 uppl.). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur (kap. 2 och 5, 33 s.)

Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasielevers textvärldar. Karlstad: Karlstad University Studies (s. 11-37, 108-142). Tillgänglig via internet.

Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. (2017). Lund: Lunds universitet, VBE programmet (60 s.) Tillgänglig via internet.

Läroplaner och kursplaner i svenska. Skolverket. (www.skolverket.se)

Ett urval artiklar och andra kortare texter (i pdf) kan tillkomma under kursen.

Carrasco, Jesús (2015), Flykten. Natur & Kultur (214 s.)

Collins, Suzanne (2009). Hungerspelen. Månpocket (304 s.)

Green, John (2017). Sköldpaddor hela vägen ner. Bonnier Carlsen (292 s.)

Jägerfeld, Jenny (2016), Brorsan är kung! Rabén & Sjögren (141 s.)

Khemiri, Jonas Hassen (2003). Ett öga rött. Norstedts (253 s.)

Lindgren, Astrid (1973). Bröderna Lejonhjärta. Rabén&Sjögren (256 s.)

Nilsson Per (1992). Hjärtans fröjd. Rabén&Sjögren (148 s.)

Satrapi, Marjane (2004). Persepolis, del 1. Ordfront Förlag AB (71 s.)

Film

Aschan, Lisa (2011). Apflickorna. Sverige

Cantet, Laurent( 2008), Mellan väggarna. Frankrike

Caro, Niki (2002). Whale rider. Nya Zeeland

Kernell, Amanda (2017). Sameblod. Sverige

Lund, Katia & Meireller, Fernando (2002). Guds stad (Ciudade de deus). Brasilien

Odell, Anna (2014). Återträffen. Sverige.

Ross, Gary (2012), Hungerspelen. USA

Zvjagincev, Andrej (2003). Återkomsten. Ryssland

Aktuell TV-serie

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).