Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL203C Svenska och lärande: Att analysera, bedöma och stödja språkutveckling (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om den västerländska litteraturen från nyare tid i en historisk och samhällelig kontext och i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Studenterna ges möjlighet att skaffa sig en bred överblick över västerländsk litteratur från nyare tid genom nedslag i några centrala perioder från 1700-talets början fram till mitten av 1900-talet. Perioderna väljs så att de tydligt illustrerar brytningstider och förändringar av litterär art såsom till exempel genombrottet för den borgerliga romankonsten. Ett antal verk och författare lyfts fram för att belysa vad som är karakteristiskt för olika perioder och strömningar och ses kontinuerligt mot en historisk och social bakgrund. Från varje period läser studenterna litterära texter som ansluter till temat kulturell identitet och diskuterar dessa texter i olika gruppkonstellationer under seminarier. Begreppet kulturell identitet förstås i vid bemärkelse och rymmer inte bara frågor som rör etnicitet, kön och klass utan även vardagskultur, politiska och ekonomiska maktförhållanden samt ideologier. I syfte att förstå samtiden analyserar och tolkar studenterna dessa texter med utgångspunkt i deras möjliga kontexter. Studenterna diskuterar också kulturarv och kanon. Med utgångspunkt i sina skolerfarenheter och i teori diskuterar studenterna möjligheten att använda litterära texter från modern tid i arbete med grundläggande existentiella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, självstudier, seminarier och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av en individuell, skriftlig hemtentamen där studenten redogör för och diskuterar litterära förändringsprocesser, analyserar texter samt utifrån teori reflekterar över hur man kan använda texterna som möjliga vägar till kunskap om existentiella frågor i en skola med kulturell och språklig mångfald.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Facklitteratur

Bergman, Lotta mfl (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Liber (kap 4 & 5, ca 70 s)

Culler, Jonathan (1997). Identity, Identification, and the Subject. I: Literary Theory. A Very Short Introduction. Oxford UP (s 108-120) (12 s)

Hall, Stuart (1992). The Question of Cultural Identity. I: Stuart Hall (red). Modernity and It's Futures. Polity Press (s 273-326) (53 s)

Hauge, Hans (1998). Skal tamiler læse Wergeland? I: Reidun Aambø (red.). Litteraturmøte: artiklar om bruk av litterære tekstar i undervisninga for studentar og elevar med anna morsmål enn norsk. Landslaget for norskundervisning. Cappelen Akademisk Forlag (ca 15 s)

Myndigheten för skolutveckling (2008). Gör klassikern till din egen. Lenanders Grafiska AB. (80 s) www.skolverket.se/publikationer?id=1892

Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Bra böcker AB.

(s 381–390, 427-439) (21 s)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Bra böcker AB (s 16-22, 308-312, 319-327) (18 s)

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Norstedts (i urval ca 125 s)

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995). Litteraturens historia i världen. Norstedts (i urval ca 120 s)

Petersson, M. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (i urval)

Därtill tillkommer ett examensarbete som behandlar för kursen centrala frågor, och som studenten söker på egen hand.

Skönlitteratur

Romaner och dramer

Almqvist, Carl Jonas Love (1838). Det går an

Benedictsson, Victoria (1885). Pengar

Camus, Albert (1942). Främlingen

Golding, William (1954). Flugornas herre (7-9)

Hemingway, Ernest (1925) Berg som vita elefanter (ingår t ex i Snön på Kilimandjaro och andra noveller

Joyce, James (1922). Odysseus (i urval)

Kafka, Franz (1925). Processen

Martinson, Moa (1936). Mor gifter sig

Rousseau, Jean-Jacques (1765-70). Ur Bekännelser

Shelley, Mary (1818). Frankenstein eller den moderne Prometeus

Strindberg, August. (1888), Fröken Julie

Voltaire, Francois Marie Arout de (1758). Candide

Woolf, Virginia (1927). Mot fyren (gy)

Zola, Émile (1867). Thérèse Raquin

Dikter

Baudelaire, Charles, ”Kadavret”, (i Modern utländsk lyrik, red. S. Göransson, B. Räftegård 1975 och senare upplagor)

Boye, Karin, ”Visst gör det ont”

Breton, André, ”L’union libre” (i Modern utländsk lyrik)

Ekelöf, Gunnar, ”Eufori” (t ex i Levande svensk poesi Dikter från 600 år,

red. B. Håkansson 1996)

Goethe, Johann Wolfgang von, ”Älvkungen”

Lagerkvist, Pär, ”Ångest, ångest är min arvedel” ( i Levande svensk poesi)

Lenngren, Anna Maria, ”Några ord till min k. Dotter ifall jag hade någon” (i Levande svensk poesi)

Majakovskij, Vladimir, ”Order nr 2 till konsternas armé” (i Modern utländsk lyrik)

Stagnelius, Erik Johan, ”Till förruttnelsen” (i Levande svensk poesi)

Södergran, Edith, ”Stjärnorna”, ”Triumf att finnas till”, ”Vierge moderne” (i Levande svensk poesi)

Referenslitteratur

Bergsten, Staffan (1999 och senare), Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur.

Elleström, Lars (1999), Lyrikanalys. En introduktion. Studentlitteratur.

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999), Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur.

Lönnroth, Lars & Delblanc Sven (red.) (1989). Den svenska litteraturen III, Den svenska litteraturen IV, eller i ny utgåva (1999) band 2

Molloy, Gunilla (2011), Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Studentlitteratur

Olin-Scheller, Christina (2008), Såpor istället för Strindberg?: litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. Natur & Kultur

Sjöberg, Birthe (1999), Dramatikanalys. En introduktion. Studentlitteratur.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.