Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL202C Svenska och lärande: Ungdomars textvärldar (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om svenska språket som system och i bruk och kunna tillämpa denna kunskap för att analysera, bedöma och stödja elevers språkutveckling.

Inom kursen behandlas, i ett funktionellt perspektiv, svenska språkets grammatiska och fonetiska regelsystem. Studenterna studerar också skillnader och likheter mellan tal och skrift och de didaktiska konsekvenserna av dessa skillnader och likheter. Begreppet språklig medvetenhet problematiseras liksom också vad tal- och skriftspråklig kompetens innebär för individ och samhälle. Grammatikens vad, hur och varför diskuteras, varvid den skolgrammatiska traditionen ställs i belysning av de ämnesdidaktiska begreppen formaliserad och funktionaliserad undervisning. Med utgångspunkt i sina kunskaper om svenska språkets grammatiska regelsystem analyserar studenterna språket i elevers textproduktion samt använder dokumentation av elevers textproduktion som redskap för att bedöma hur långt elever hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för elevers fortsatta språkutveckling kan utformas. I detta sammanhang diskuterar studenterna också elevtextanalysens funktion som grund för samtal mellan vårdnadshavare, lärare och elev samt reflekterar över sitt sätt att bedöma.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, gruppdiskussioner (även nätbaserade), föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av fyra delar. Den första utgörs av en individuell skriftlig salstentamen som fokuserar på svenska språket i tal och skrift samt dess struktur. Ett nätbaserat litteraturseminarium, där grammatikundervisning diskuteras och problematiseras, utgör den andra delen av examinationen. Den tredje delen består i en parvis genomförd skriftlig analys av autentiska elevtexter. I denna analys tillämpar studenterna sina kunskaper vad gäller språkvetenskaplig terminologi, svenska språkets struktur samt tal- och skriftspråksutveckling. Analysen avslutas med en reflektion över hur stödet för elevens fortsatta språkutveckling kan utformas. Vidare genomförs, som fjärde del av examinationen, ett seminarium där elevtextanalysernas funktion som dokumentation av elevers språkutveckling och som grund för samtal mellan vårdnadshavare, lärare och elev diskuteras. Under seminariet reflekterar studenten också över den egna bedömnings-, betygssättnings- och dokumentationspraktiken.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Brodow, Bengt, Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof (2000). Retoriken kring grammatiken Studentlitteratur (167 s.)

Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur (264 s.)

Ekvall, Ulla (1997), Grammatik, textanalys och skrivundervisning. I: Garme, Birgitta, (red.) Ut med språket! Svensklärarföreningens årsskrift 1997 (14 s.)

Gibbons, Pauline (2006). Mediating learning through talk – teacher-student interactions with second language learners. I: Lindberg, Inger och Sandwall, Karin (red.). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens 7–8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA. (20 s.)

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20797/1/gupea_2077_20797_1.pdf

IUP-processen - Arbetet med den individuella utvecklingsplanen(2009). Skolverket (82 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2300

Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Studentlitteratur (252 s.)

Liberg, Caroline (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Juvonen P. (red).Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. (Language and Learning. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7–8 November, 2008). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Stockholm (s. 11-25) http://www.did.uu.se/carolineliberg/documents/asla08_liberg.pdf

Lundin, Katarina (2009, 2 uppl.). Tala om språk. Studentlitteratur (198 s.)

Möten för utveckling – om utvecklingssamtal(2001). Ett referensmaterial från Skolverket (64 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=857

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (40 s.)

Palmér, Anne, & Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005). Bedömning av elevtext. En modell för analys. Natur & Kultur (188 s.)

Shepard, Lorrie A (2000). The role of Assessment in a Learning Culture. I: Educational Reseacher. 29 s. 4-14 http://edr.sagepub.com.support.mah.se/cgi/reprint/29/7/4

Utvecklingssamtal och skriftlig information(2001). Skolverket (8 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=748

Kursplaner i svenska. Skolverket (www.Skolverket.se)

Nationella prov för år 9 (7-9) http://www.nordiska.uu.se/natprov/skolar9

Nationella prov för gymnasieskolan (gy) http://www.nordiska.uu.se/natprov/gymnasiet ,

Referenslitteratur

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande i responsgrupper. Studentlitteratur

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.

Linnér, Bengt & Lundin, Katarina (2011). Klassrummens många språk. Studentlitteratur

Svenska språknämnden (2011). Språkriktighetsboken. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.