Kursplan hösten 2017
Kursplan hösten 2017
Benämning
Svenska och lärande: Språk, utveckling och lärande
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Language, Development and Education
Kurskod
SL201C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2017-08-18
Gäller från
2017-08-28
Behörighetskrav
Engelska B, Samhällskunskap A.
Se även utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om språk, språkutveckling och socialisation samt vad samspelet mellan språkliga och sociala variationer kan betyda för undervisning. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förståelse för olika ämnesuppfattningar.
Innehåll
Inom kursen möter studenterna centrala teorier om språk, språkvetenskap och språkutveckling satt i relation till teori om lärande varvid innebörden av två- och flerspråkighet för individen och samhället lyfts fram. Vidare tar kursen upp den historiskt och kulturellt föränderliga synen på kunskap och språk. I anslutning härtill får studenterna tillämpa ett processorienterat skrivande och samtalande samt möjlighet att utveckla sin gestaltande och retoriska förmåga. Konkurrerande ämnesuppfattningar som gjort sig gällande i debatten om svenskämnet i olika tider studeras och diskuteras, och studenterna får därvid ta del av och tillämpa olika teoretiska begrepp för analys av undervisning och styrdokument. Studenterna får också reflektera över vilken betydelse barns och ungas villkor vad gäller kön, samt social, kulturell och etnisk bakgrund kan ha för deras utveckling och lärande.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna redogöra för vad som ur olika perspektiv kan avses med språk och språkutveckling samt med stöd av språkvetenskapliga termer diskutera barns och ungas språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv
- utifrån olika teoribildningar kunna resonera om vad lärande i språkligt och kulturellt heterogena skolmiljöer kan innebära för individen samt vilka konsekvenser olika synsätt kan få när det gäller organisationen av undervisningen i en sådan miljö
- kunna använda socialpsykologisk teori för att gestalta och diskutera samband mellan barns och ungas sociokulturella villkor och deras utveckling och lärande
- med beaktande av syfte och mottagare kunna genomföra en muntlig presentation av en skönlitterär bok med fokus på språk, socialisation och lärande
- med utgångspunkt i observation av undervisning och gällande styrdokument och med ett historiskt perspektiv kunna reflektera över olika ämnesuppfattningar och diskutera didaktikens centrala frågor vem, vad, varför och hur
- kunna använda processorienterat skrivande och samtalande i det egna lärandet
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, observationer, responsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar. Del ett innebär att studenten i en individuellt skriven text diskuterar undervisning och styrdokument i relation till olika ämnesuppfattningar samt de didaktiska frågorna vem, vad, varför och hur. I examinationen av detta arbete ingår också att ge och ta respons under skrivprocessen samt att delta i ett avslutande seminarium. Del två är en individuell, muntlig och mottagaranpassad bokpresentation, där studenten sätter ett skönlitterärt verk i relation till frågor om språk, socialisation och lärande. Del tre är en individuell skriftlig salstentamen som fokuserar språk och språkutveckling i ett vetenskapligt perspektiv.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Studentlitteratur (kap 1-2 & 5-6, ca 60 s.)
Daniels, Lee (2009). Precious (film)
Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur (i urval, 150 s.)
Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande i responsgrupper. Studentlitteratur (270 s.)
Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk – om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur
Lightbown, Patsy.M. & Spada, Nina. (2013). How languages are learned. (4. ed.) Oxford: Oxford univ. press. (s. 1-74)
Lundin, Katarina (2009, 2 uppl.). Tala om språk. Studentlitteratur (i urval)
Malmgren, Lars-Göran (1996), Svenskundervisning i grundskolan. Studentlitteratur (170 s.)
Olsson Jers, Cecilia (2012), Klassrummet som muntlig arena – att tala fram sin trovärdighet. Liber (208 s.)
Strömquist, Siv (2000). Skrivboken. Skrivprocessen, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups (230 s.) [CT1]
Thavenius, Jan (red.) (1999). Svenskämnets historia. Studentlitteratur (152 s.)
Kursplaner och ämnesplaner i svenska och svenska som andraspråk. Skolverket (www.skolverket.se)
Skönlitteratur (ca 400 s.), till bokpresentationen. Väljs i samråd med kursledaren. Därtill tillkommer artiklar, ca 100 s.
Referenslitteratur
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: övningsbok i praktisk retorik. Studentlitteratur
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.