Kursens syftar till att studenten utvecklar förmågor och färdigheter inom ramen för professionellt arbete med särskilt fokus på samverkansfrågor inom området handikapp och rehabilitering.

I kursen använder studenten sina tidigare kunskaper om personliga konsekvenser av funktionsnedsättning, det socialpedagogiska arbetet och samhällets resurser för personer med funktionsnedsättning, för att motivera tvärprofessionella habiliterande och rehabiliterande insatser. Studenten reflekterar över det professionella arbetets utförande med hänsyn till brukarens möjligheter till inflytande och medbestämmande över sitt liv. Betydelsen av att kunna omfatta en helhetssyn på brukarens livssituation penetreras.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. reflektera över hinder och möjligheter i habiliterande och rehabiliterande tvärprofessionellt arbete,

2. analysera och diskutera konsekvenser vid samverkan mellan professioner, brukare och andra aktörer,

3. diskutera dilemman som kan uppstå mellan brukarens krav på delaktighet och professionellt ansvar, och

4. utifrån egna erfarenheter reflektera över det socialpedagogiska arbetets roll vid tvärprofessionella habiliterande och rehabiliterande insatser.

För lärandemål 1-3 inhämtas kunskaper genom föreläsningar och dialogmöten mellan lärare, studenter och inbjudna gäster som kan vara brukarrepresentanter, yrkesverksamma eller tidigare mentorer som studenterna haft kontakt med. Studenterna arbetar i grupper kring bestämda frågeställningar. Då deltagande i kursens dialogmöten bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är denna läraktivitet obligatorisk. Lärandemål 4 stöds genom aktiv medverkan i reflektionsgrupp där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Lärandemål 1 examineras genom enskild skriftlig examinationsuppgift där fokus ligger på studentens förmåga att reflektera över hinder och möjligheter i tvärprofessionellt arbete. Lärandemål 2 och 3 examineras genom gruppuppgift knuten till dessa, vilken redovisas muntligt i små grupper där varje student bedöms individuellt utifrån aktivitet. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att diskutera konsekvenser för professionella och brukare vid samverkan inom handikapp-och rehabiliteringsområdet. Bedömning av lärandemål 4 sker i form av aktivt deltagande i reflektionsgrupper för PPU. Fokus för bedömningen är studenten saktivitet i samtal om samverkan inom socialpedagogiskt arbete med utgångspunkt i egna erfarenheter. Det individuella arbetet och redovisning och diskussion under seminarier och aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för PPU utgör sammantaget underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte nytt genomförandetillfälle kan erbjudas under kursen.

Fo¨r att bli godka¨nd pa° hela kursen kra¨vs betyget godka¨nt pa° den enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Danermark B, (2003) Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. 57 s.

Danermark B, Germundsson P, (2007) Nya vägar till arbetsmarknaden – kvalitetssäkring av samverkan. Sundsvall: Sundsvalls kommun. Distribution: Liber. 60 s.

Germundsson P, (2001) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Doktorsavhandling. Örebro universitet. 169 s.

Germundsson P, Danermark B, (2012) Vocational rehabilitation, interagency collaboration and social representations. Work, 42,(4), 507-517. 11 s.

Germundsson P, Hillborg H, Danermark B, (2011) Interagency collaboration in vocational rehabilitation for persons with mental health problems: the perspective of the service users and the professionals. Disability & Society, 10, (26), 699-713. 15 s.

Hillborg H, Svensson T, Danermark B, (2010) Expectations, visions and sense of empowerment: in the face of a vocational rehabilitation process for people with psychiatric disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 12, (2), 109-124. 16 s.

Liljegren A, (2008) Professionellt gränsarbete – socionomexemplet. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. 65 s.

Socialstyrelsen (2007). Strategi för samverkan – kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen. 62 s.

Widmark C, (2015). Divergent Conceptions. Obstacles to Collaboration in Addressing the Needs of Children and Adolescents. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 71 s.

Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D, (2013). Parents' experiences of collaboration between welfare professionals regarding children with anxiety or depression - an explorative study. International Journal of Integrated Care, 13 (4). 11 s.

Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D, (2011) Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11 (3). 9 s.

Litteratur väljes i samråd med examinator, ca 200 s.

En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.