För tillträde till andra studieåret krävs godkända kurser om minst 30 hp från första studieåret.

Syftet med kursen är att studenten skall tillägna sig kunskaper om, och förståelse för, betydelsen av tekniska hjälpmedel och lösningar – såväl särskilt konstruerade som allmänt tillgängliga – som såväl hinder som möjligheter för att en individ med en funktionsnedsättning skall kunna leva ett aktivt och självständigt liv.

Under kursen fokuseras såväl individuella som samhälleliga perspektiv på användande och tillhandahållande av tekniska och andra hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. Fokus är en helhetssyn på individens med en funktionsnedsättning livssituation och hur användbara och användvärda hjälpmedel och annan teknik kan öka individens möjligheter till ett aktivt och självständigt liv med hög livskvalitet. Samspelet mellan individ och teknik belyses utifrån såväl ett övergripande samhällsperspektiv på hur det svenska systemet för hjälpmedelsförsörjning fungerar på en mer övergripande nivå, som ett individcentrerat perspektiv på faktiskt tillhandahållande på en mer individuell nivå. Samarbetet mellan individ och profession fokuseras utifrån etiska perspektiv på hur individens egna kunskaper erkänns och tillvaratas av förskrivningssystemets professionella, som därmed kan identifiera och tillhandahålla de tekniska lösningar som ökar individens kontroll över sitt eget liv. Kursen behandlar vidare hur samhälls- och teknikutveckling har lett fram till hur systemet är utformat idag avseende samhällets ansvar kopplat till individens möjligheter, och hur teknik ökat dessa möjligheter. Detta kopplas även till hur sociala och andra faktorer i samhälle och närmiljö relaterar till sociala och psykologiska aspekter av att använda hjälpmedel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. förklara hur det svenska systemet för hjälpmedelsförsörjning fungerar utifrån ett systemperspektiv,

2. förklara samspelet mellan individ, profession, och andra relevanta aktörer vid förskrivning av hjälpmedel utifrån ett individperspektiv,

3. kritiskt resonera kring etiska aspekter av hjälpmedelsförskrivning och samspelet mellan individ och profession under förskrivningsprocessen, och

4. analysera hur sociala och andra faktorer i samhälle och närmiljö kan påverka individers som använder hjälpmedel möjligheter till ett aktivt och självständigt liv med hög livskvalitet.

Under kursen nås lärandemålen 1-4 genom såväl föreläsningar (både campusförlagda och nätbaserade) som gästföreläsningar och seminarier. Även studiebesök vid relevanta verksamheter kan ingå i undervisningen. Lärandemålen 1-2 nås även genom handledande moment som syftar till att stödja studenten i genomförandet av en examinerande skriftlig casebaserad paperuppgift, i vilken case belyses och diskuteras utifrån aktuella lärandemål i relation till kurslitteratur och andra relevanta källor. Handledande moment fokuserar utformningen av studentens text. Handledningen får därmed karaktären av ett till det aktuella lärandemålet knutet formativt syftande moment. Lärandemålen 3-4 nås även genom diskussionsseminarier. Inför respektive seminarium skall studenten ha förberett en kortare skriftlig PM som grund för diskussionerna.

Den enskilda skriftliga paperuppgiften utgör underlag för bedömningen vid examination av lärandemålen 1-2. Fokus för bedömningen av uppgiften är studentens förmåga att, med hänvisning till kurslitteratur och andra relevanta källor, tydligt redogöra för hjälpmedelshanteringen i Sverige. Underlag för bedömning av lärandemål 3-4 är individuella skriftliga PM samt aktivt deltagande vid diskussionsseminarier. Fokus för bedömningen vid examination av lärandemålen 3-4 utgörs av aktivt deltagande vid seminarier vid vilka studentens förmåga att, utifrån i kurslitteratur och andra relevanta källor grundade lärdomar, kritiskt resonera kring etiska och andra perspektiv kopplade till såväl hjälpmedelssystemet i stort som till individens rättigheter och behov i samspelet mellan individ och profession under förskrivningsprocessen, samt analysera hur individens möjligheter till ett aktivt och självständigt liv kan påverkas av sociala och andra faktorer i samhälle och närmiljö. Specifika bedömningskriterier för examinationer presenteras i studiehandledningen.

För att erhålla godkänt betyg på hela kursen krävs att examinerande moment som avser lärandemålen 1-4 bedömts vara godkända. För att erhålla väl godkänt betyg på hela kursen krävs, utöver att examinerande moment avseende lärandemålen 3-4 bedömts vara godkända, även att examinerande moment avseende lärandemålen 1-2 bedömts vara väl godkända.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Blomqvist U-B, (2011). Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionshinder. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. (94 s.) Tillgänglig på Internet: http://www.mfd.se/publikationer/rapporter/vagar-till-hjalpmedel-och-samhallsstod/

Breidegard B, (2006). Att göra för att förstå - konstruktion för rehabilitering. Doktorsavhandling. Certec, Lunds universitet. http://portal.research.lu.se/portal/files/5745334/547701.pdf (ca 80 s).

ICF: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Kortversion. (2003). Stockholm: Socialstyrelsen. (40 s.) Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-2.

Cook A M, Miller Polgar J, Encarnacao P (2020). Assistive Technologies. Principles and Practice, 5th ed. Elsevier/Mosby. (250 s.)

Jönsson B, (Red.) (2005). Människonära design. Lund: Studentlitteratur. (100 s.) Tillgänglig på Internet: http://www.arkiv.certec.lth.se/dok/manniskonaradesign/helaboken.pdf

Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp (2013). Johanneshov: Handisam. (20 s.) Tillgänglig på Internet: http://www.mfd.se/Global/dokument/publikationer/2013/a-2013-3-nya-mojligheter-for-alla.pdf

Oishi M M K, Mitchell I M, Van der Loos H F M, (Eds.) (2010). Design and Use of Assistive Technology: Social, Technical, Ethical, and Economic Challenges. New York, NY: Springer New York. (100 s.) Tillgänglig på Internet: http://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4419-7031-2

Rydeman B, (2015). Du, jag, och något att tala om. Om kommunikation och kommunikationshjälpmedel för och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Kunskapsöversikt 2015:4, Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga. http://www.anhoriga.se/Global/St%C3%B6d%20och%20kunskap/Publicerat/Kunskaps%C3%B6versikter/Dokument/Nka_2015-4_Rydeman_webb.pdf (ca 100 s).

SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. (50 s.)

Svensk A, (2001). Design av kognitiv assistans. Licentiatavhandling. Certec, Lunds universitet. http://portal.research.lu.se/portal/files/6139470/3515734.pdf (ca 70 s). [Also available in English: Svensk A, (2001). Design for Cognitive Assistance. Licentiate thesis. Certec, Lund University. Available from: http://portal.research.lu.se/portal/files/6119670/3515739.pdf]

Vetenskapliga artiklkar och texter kan tillkomma (50 s)

En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört och inte längre erbjuds, eller har genomgått större förändringar, skall studenten, under ett år efter det att förändringen har skett erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.