Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen syftar till att studenten utvecklar sin förmåga att identifiera psykosociala faktorer och förstå deras betydelse för hälsan för den som lever med funktionsnedsättningar med ett fokus på preventiva stödinsatser i relation till brukarinflytande/brukarmakt.

I kursen presenteras teorier om hälsa och hälsobegreppets psykosociala aspekter med betydelse för personer som lever med funktionsnedsättning. I kursen problematiseras relationen mellan funktionsnedsättning och hälsa. Kursen behandlar konkreta exempel på psykosociala hälsofaktorer och hur dessa kan stärka individens känsla av empowerment, att vara delaktig och att uppleva självbestämmande och autonomi trots stort stödbehov. Psykosociala omgivningsfaktorers betydelse för hälsan och livskvalitet såsom attityder, bemötande och tillgänglighet i samhället penetreras liksom betydelsen av kön, klass, etnicitet, ålder och sexualitet. Vikten av personliga nätverkskontakter, familj, närstående och vänner analyseras. Ett genomgående moment i kursen är studentens träffar med sin mentor och uppgifter som knyter an till verksamheter inom funktionshinderområdet. Härigenom får studenten nära insyn i brukarnas behov av stöd, vilka insatser som är möjliga, samverkan mellan olika parter och brukarnas delaktighet och möjlighet att påverka insatserna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer och livskvalité inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning,

2. diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning,

3. ge exempel på preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan inverka på möjligheter till god hälsa för personer med funktionsnedsättning

4. reflektera över och kritiskt granska professionella förhållningssätt till brukarinflytande, och

5. reflektera över eget förhållningssätt till hälsofaktorer och livskvalitet utifrån egna erfarenheter av omgivningsfaktorer som kan inverka på möjligheter till god hälsa.

För att uppnå lärandemål 1- 4 bedriver studenterna enskilda studier, deltar vid föreläsningar och seminarier. Vid föreläsningar och seminarier inhämtar studenten kunskap om psykosociala hälsofaktorer, preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som inverkar på möjligheter till god hälsa och livskvalité för personer med funktionsnedsättning. Därutöver inhämtar studenten vid föreläsningarna och seminarierna kunskap om olika hälsoteorier och perspektiv på brukarinflytande. För att uppnå lärandemål 1- 4 diskuterar studenten en uppsättning frågor rörande brukarinflytande i sin mentors verksamhet som studenten sedan redogör för och diskuterar i en individuell, skriftlig mentorsuppgift. Studenten lämnar därefter in den individuella mentorsuppgiften för bedömning. Lärandemål 5 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Lärandemål 1–4 examineras genom individuell bedömning av en skriftlig mentorsuppgift. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna förklara och kritiskt granska hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning och att studentens kan ge exempel på preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan inverka på möjligheter till god hälsa för personer med funktionsnedsättning. Därutöver ska studenten kunna använda och diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning. Studenten ska också ha förmåga att reflektera över och kritiskt granska professionella förhållningssätt till brukarinflytande. Lärandemål 5 examineras individuellt genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för personlig och professionell utveckling (PPU). Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över förhållningssätt till psykosociala hälsofaktorer och bidra med egna erfarenheter om omgivningsfaktorer som kan inverka på möjligheter till god hälsa. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för examinerande seminarium kan erbjudas under terminstid. Skriftlig, individuell mentorsuppgift utgör underlag för bedömning.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på den enskilda skriftliga mentorsuppgiften, samt aktivt deltagande vid alla obligatoriska moment. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs väl godkänt på den enskilda skriftliga mentorsuppgiften, samt aktivt deltagande vid alla obligatoriska moment.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Alftberg Å, Hansson K, (2019) Vinsten med att ta ansvar för hälsan. I: Nordgren L, Hansson K, (Red) Health Management. Vinst, värde och kvalitet i hälso- och sjukvård. Stockholm: Sanoma utbildning. 18 s.

Roslund B, (2018) Haja ADHD: om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri. Stockholm: Natur & Kultur. 214 s.

Bäckström I, (2018) Vad sa du? Alingsås: Parus förlag. 123 s.

Eriksson L, Nilsson G, Svensson LA, (Red) (2013) Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos. s. 11-46, 211-232, 275-316. 97 s.

Faresjö T, Åkerlind I, (Red) (2005) Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Lund: Studentlitteratur. 121 s.

Fioretos I, Hansson K, Nilsson G, (2013) Vårdmöten: kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården. Lund: Studentlitteratur. s. 7-90. (finns tillgänglig på: https://portal. research.lu.se/ws/files/60942915/V_rdm_ten.pdf). 83 s.

Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016”. Dnr 00599/2014.

Hansson K, (2011) Delaktighet med förhinder. Vardagsetiska perspektiv i habilitering. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 3, 2011, s. 217-223. 6 s.

Ineland J, (2014) Kropp och hälsa. Perspektiv på utvecklingsstörning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 6 2014, s. 640-649. 9 s.

Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.156 s.

Murano MC, (2018) Medicalising short children with growth hormone? Ethical considerations of the underlying sociocultural aspects. Med Health Care Philos, 21(2), s. 243-253. 10 s.

Nilsson G, Lövkrona I, (2020) Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. 2 uppl. Studentlitteratur. S. 11-103, 159-184. 117 s.

Tengland P-A, (2004) Empowerment: Mål eller medel för hälsovetenskaper i Rapporter från hälsans provinser - en jubileumsantologi. s. 165-185. (tillgänglig på kursens elektroniska lärplattform) 20 s.

Wendell S, (2001) Unhealthy Disabled: Treating Chronic Illness as Disabilities. Hypatia, nr. 16, vol. 4 2001, s. 17-33. 16 s.

En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.