Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen syftar till att studenten utvecklar sin förmåga att identifiera psykosociala faktorer och förstå deras betydelse för hälsan för den som lever med funktionsnedsättningar med ett särskilt fokus på preventiva stödinsatser i relation till brukarinflytande/brukarmakt.

I kursen presenteras teorier om hälsa och hälsobegreppets psykosociala aspekter med betydelse för personer som lever med funktionsnedsättning. I kursen problematiseras relationen mellan funktionsnedsättning och hälsa. Kursen behandlar konkreta exempel på psykosociala hälsofaktorer och hur dessa kan stärka individens känsla av empowerment, att vara delaktig och att uppleva självbestämmande och autonomi trots stort stödbehov. Psykosociala omgivningsfaktorers betydelse för hälsan och livskvalitet såsom attityder, bemötande och tillgänglighet i samhället penetreras liksom betydelsen av kön, klass, etnicitet, ålder och sexualitet. Vikten av personliga nätverkskontakter, familj, närstående och vänner analyseras. Ett genomgående moment i kursen är studentens träffar med sin mentor och uppgifter som knyter an till verksamheter inom funktionshinderområdet. Härigenom får studenten nära insyn i brukarnas behov av stöd, vilka insatser som är möjliga, samverkan mellan olika parter och brukarnas delaktighet och möjlighet att påverka insatserna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer och livskvalité inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning,

2. diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning,

3. ge exempel på preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan inverka på den funktionshindrades möjligheter till god hälsa,

4. reflektera över och kritiskt granska professionella förhållningssätt till brukarinflytande, och

5. reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter.

För att uppnå lärandemål 1-4 bedriver studenterna enskilda studier, deltar vid föreläsningar och seminarier. Vid föreläsningar inhämtar studenten kunskap om psykosociala hälsofaktorer, preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som inverkar på den funktionshindrades möjligheter till god hälsa och livskvalité. Därutöver inhämtar studenten vid föreläsningarna kunskap om olika hälsoteorier och perspektiv på brukarinflytande. För att uppnå lärandemål 4 diskuterar studenten en uppsättning frågor rörande brukarinflytande i sin mentors verksamhet som studenten sedan redogör för och diskuterar i en individuell, skriftlig mentorsuppgift. Den individuella mentorsuppgiften presenteras och diskuteras gruppvis vid ett seminarium där det ges en formativ muntlig återkoppling av lärare och övriga studenter. Studenten lämnar därefter in den individuella mentorsuppgiften bearbetad utifrån lärares och studenters kommentarer. För att uppnå lärandemål 5 utför studenten uppgifter under ledning av sin mentor. Då deltagande i seminarier, mentorsträffar och PPU bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemål 1–3 examineras genom individuell bedömning av en skriftlig hemtentamen. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna förklara och redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning och att studentens kan ge exempel på preventiva stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan inverka på den funktionshindrades möjligheter till god hälsa. Därutöver ska studenten kunna använda och diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning. Lärandemål 4 examineras individuellt genom den skriftliga mentorsuppgiften. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över och kritiskt granska professionella förhållningssätt till brukarinflytande. Lärandemål 5 examineras individuellt genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU). Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för examinerande seminarium kan erbjudas under terminstid. Skriftlig, individuell hemtentamen och individuell mentorsuppgift utgör underlag för bedömning.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på hemtentamen, den enskilda skriftliga mentorsuppgiften, samt aktivt deltagande vid alla obligatoriska moment. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs väl godkänt på både hemtentamen och den enskilda skriftliga mentorsuppgiften, samt aktivt deltagande vid alla obligatoriska moment.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Antonovsky A, (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 253 s.

Brown I, Brown RI, (2003) Quality of Life and Disability. An Approach for Community Practioners. London: Jessica Kingsley Publishers. 259 s.

Faresjö T, Åkerlind I, (Red) (2005) Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Lund: Studentlitteratur. 121 s.

Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016”. Dnr 00599/2014.

Ineland J, (2014): Kropp och hälsa. Perspektiv på utvecklingsstörning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 6 2014, s. 640-649.

Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.156 s.

Tengland P-A, (2004) Empowerment: Mål eller medel för hälsovetenskaper i Rapporter från hälsans provinser - en jubileumsantologi. s. 165-185. (tillgänglig på It’s learning) 20 s.

Wendell S, (2001) Unhealthy Disabled: Treating Chronic Illness as Disabilities. Hypatia, nr. 16, vol. 4 2001, s. 17-33. 16 s.

En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.