Kursen syftar till att studenten utvecklar sin förmåga att identifiera psykosociala faktorer och förstå deras betydelse för hälsan för den som lever med ett gravt funktionshinder.

Kursen utgår från hälsobegreppets psykosociala aspekter med betydelse för personer som lever med grava funktionsnedsättningar. Att leva med ett funktionshinder belyses utifrån ett helhetsperspektiv genom livsförloppets olika perioder. Kursen ger konkreta exempel på psykosociala hälsofaktorer och hur dessa kan stärka individens känsla av empowerment, att vara delaktig och att uppleva självbestämmande och autonomi trots stort stödbehov. Betydelsen av egenvård och anpassad hälsoupplysning riktad till personer med olika funktionsnedsättningar diskuteras. Psykosociala omgivningsfaktorer betydelse för hälsan och livskvalitet såsom attityder, bemötande och tillgänglighet i samhället penetreras. Vikten av personliga nätverkskontakter, familj, närstående och vänner analyseras. Ett genomgående moment i kursen är studentens träffar med sin mentor och uppgifter som knyter an till verksamheter inom funktionshinderområdet. Härigenom får studenten nära insyn i brukarnas behov av stöd, vilka insatser som är möjliga, samverkan mellan olika parter och brukarnas delaktighet och möjlighet att påverka insatserna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning,

2. diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning,

3. beskriva relationen mellan riskfaktorer och hälsa,

4. ge exempel på stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan öka den funktionshindrades möjligheter till god hälsa,

5. reflektera över och kritiskt granska professionellt samarbete och brukarinflytande,

6. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder, och

7. reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter.

Arbetsformerna utgår från både Campus förlagda föreläsningar och nätbaserade föreläsningar med därtill kopplade obligatoriska seminarier eller work-shops. Arbetsformerna bygger på studentaktivt lärande. Studenten genomför uppgifter som utförs under ledning av studentens mentor. Medverkan i PPU-grupper är obligatorisk.

Lärandemål 1- 3 examineras genom enskild skriftlig examinationsuppgift. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna redogöra för hur betydelsefulla psykosociala hälsofaktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning, kunna diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning samt kunna beskriva relationen mellan riskfaktorer och hälsa. Lärandemål 4 examineras genom ett grupparbete. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna ge exempel på stödinsatser och omgivningsfaktorer som kan öka den funktionshindrades möjligheter till god hälsa. Lärandemål 5 examineras individuellt, muntligt och skriftligt och anknyter till en uppgift förlagd till mentorsverksamheten. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över och kritiskt granska professionellt samarbete och brukarinflytande. Lärandemål 6 examineras genom individuellt genom aktivt deltagande vid workshops. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder. Lärandemål 7 examineras individuellt genom aktivt deltagande vid föreläsningar och reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU). Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphör eller genomgår större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och Kultur. 271 s. Arnhof Y, (2008) Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 48 s.

Boström G, (2008) Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 91 s.

Brown I, Brown R I, (2003) Quality of Life and Disability. An Approach for Community Practitioners. London: Jessica Kingsley Publischers. 260 s.

Faresjö T, Åkerlind I, (Red) (2005) Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Lund: Studentlitteratur. 98 s.

Gullacksen A-C, (2010) Delaktighetsmodellen: en väg mot empowerment. Lund:

Kommunförbundet Skåne, FOU Skåne. 96 s.

Ineland J, (2014) Kropp och hälsa. Perspektiv på utvecklingsstörning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 6, s. 640-649.

Kallenberg K, Larsson G, (2004) Människans hälsa: livsåskådning & personlighet. 2. [rev.] utg. Stockholm: Natur och kultur. 89 s.

Karlsson M, Börjesson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur och Kultur. 164 s.

Mallander O, (2011) Nära vänskap? en analys av kontaktperson enligt LSS. Malmö: Égalité. 498 s.

Rydström J, (2013) Skilda världar. I: Alftberg Å, Svensson M, (Red) Funktionsförmåga. Gränslös. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv, 2, 47-57.

Umb-Carlsson Ö, (2008) Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 15 s.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs i delkurs 1 En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursen/delkursens slutförande. I delkurs 2 genomförs enbart en summativ kursvärdering. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.